Försurning och övergödning i Södermanlands län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2020/21

Atmosfäriskt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Södermanlands län har för det hydrologiska året 2020/21 beräknats till mellan 4,8 och 5,3 kg per hektar, med lägst nedfall i de norra delarna. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige för barrskog, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i södra delen av länet under 2020/21. Nitrat förekommer sällan i markvattnet i länets växande skog. Länets mätningar inom Krondroppsnätet visade att svavelnedfallet till skogarna i Södermanlands län har minskat kraftigt och var under 2020/21, strax över 1 kg per hektar. Försurningstillståndet i skogsmarken vid Edeby i Södermanlands län har förbättrats något som ett resultat av det minskande svavelnedfallet. Svavelhalten i markvattnet har minskat signifikant, och den syraneutraliserande förmågan (ANC) är oftast positiv. Däremot visar ingen av de tre försurningsparametrarna i markvattnet, ANC, pH och oorganiskt aluminium, någon statistiskt säkerställd förändring sedan mätstarten, vilket gör att återhämtningen från försurningen i länet går långsamt. 

Sammanfattning

Denna årsrapport har skrivits inom Krondroppsnätet, där mätningarna i Södermanlands län främst finansieras av Länsstyrelsen i Södermanlands län men även Naturvårdsverket. Utförare av projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet.

Kvävenedfallet minskar men är fortfarande för högt

Atmosfäriskt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Södermanlands län har för det hydrologiska året 2020/21 beräknats till mellan 4,8 och 5,3 kg per hektar, med lägst nedfall i de norra delarna. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed i södra delen av länet under 2020/21. Kvävenedfallet, beräknat som ett yttäckande medelvärde för hela länet, har dock minskat med 53 % under tjugoårsperioden 2001–2021. Under 2020/21 var kvävenedfallet med nederbörden 5,4 kg per hektar och det totala kvävenedfallet till barrskog var 6,6 kg per hektar. 

Liksom under flertalet tidigare år var halten nitratkväve i markvattnet under det hydrologiska året 2020/21 låg. Sammantaget visar markvattenmätningarna i Södermanlands län att nitrat sällan förekommer i mark­vattnet i länets växande skogar. Detta visar att skogarna i länet har kapacitet att lagra kväve i marken, men stormskador eller andra störningar kan göra att kväve börjar läcka ut i markvattnet. Det kväve som inte tas upp av skogseko­systemen kan transporteras vidare och bidra till förhöjda nitrathalter i grundvattnet och därmed försämrad dricksvattenkvalitet samt övergödning av ytvatten.

Svavelnedfallet är lågt men återhämtningen från försurningen är långsam

Nedfallet av svavel har minskat kraftigt de senaste decennierna i hela Sverige. Den kraftigaste minsk­ningen har varit i sydväst. Vid Edeby har nedfallet av svavel (exklusive havssaltsbidrag) minskat från cirka 5 kg per hektar och år i slutet av 1990-talet till 1,2 kg per hektar under 2020/21. Svavelnedfallet utan havssaltsbidrag vid Edeby har minskat med 85 % sedan mätstarten 1996/97. 

Försurningstillståndet i skogsmarken vid Edeby i Södermanlands län har förbättrats något som ett resultat av det minskande svavelnedfallet. Markvattenkemin vid Edeby visar att återhämtning från försurning av mark­vattnet pågår, men det går långsamt. Svavelhalten i markvattnet har minskat signifikant, och den syra­neutraliserande förmågan (ANC) har, med ett enda undantag, varit positiv under hela mätperioden. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll. Däremot visar ingen av de tre försurningsparametrarna i markvattnet, ANC, pH och oorganiskt aluminium, någon statistiskt säkerställd förändring sedan mätstarten.

Prenumerera på våra nyhetsbrev