För Södermanlands läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län - mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007

På uppdrag av Södermanlands läns Luftvårdsförbund mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet numera på två platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt 'Program 2007'. Grundtanken med 'Program 2007' är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom 'Program 2007' omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Mätningarna i Södermanlands län visar på måttlig belastning i länet jämfört med situationen i Sverige som helhet. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat kraftigt sedan mätningarna startade. Minskningen är störst i skogsytorna, vilket beror på att torrdepositionen minskat kraftigt. För kväve finns inga tydliga trender. Under det hydrologiska året 2006/07 var svaveldepositionen till skogsytorna mellan 1 och 2,1 kg/ha. Detta är betydligt mindre än föregående år. Generellt har låga svavel- och kvävedepositioner observerats vid flertalet lokaler i Sverige. Kvävedepositionen i Knutsta var 1,6 kg/ha och i Edeby 2,9 kg/ha, vilket även det är avsevärt mindre än under föregående år. Nedfallet av svavel var något högre till skogsytan än till öppet fält, vilket kan bero på större torrdeposition. Kvävedepositionen via krondropp var däremot lägre än depositionen på öppet fält, vilket indikerar att kväve tagits upp i trädkronorna. Stormarna i januari syns i nedfallsmätningarna genom förhöjda klorid- och natriumhalter, vilket är speciellt tydligt i Knutsta. Markvattnets pH-värde som medianvärde är mellan 5,6 och 5,9. Både markvattnet i Edeby och Knutsta har relativt höga halter av baskatjoner samt relativt låga halter av oorganiskt aluminium. Kvoten mellan baskatjoner och oorganiskt aluminium är hög vilket är bra ur försurningssynpunkt. Markvattnets syraneutraliserande förmåga, ANC, är positivt vid de båda lokalerna (medianvärdet för hela tidsserien). Det indikerar mindre sura förhållanden. Markvattnets innehåll av nitratkväve har oftast varit mycket lågt, vilket är normalt i brukad skog. Modellberäkningarna för Södermanlands län visar på ett litet kvarstående försurningsproblem. Den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på 15 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, vilket minskar till 5 % i framtiden om nedfallet sjunker enligt beräkningar med CLE-scenariet. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna relativt låg, upp till 9 % i dagsläget. Kväveackumuleringen är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är störst, Skåne och Halland är de län där det ackumuleras mest med upp till 10 kg kväve per hektar och år. Det är i dessa delar som risken för förhöjd kväveutlakning är som störst. I Södermanland varierar kväveackumuleringen mellan 3 och 5 kg per hektar och år, och risken för förhöjd kväveutlakning bedöms som relativt liten under nuvarande förhållanden. Kvävebelastningen är dock tillräckligt hög för att det ska finnas en risk för påverkan på markvegetationens sammansättning. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Södermanlands län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan.Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet

Prenumerera på våra nyhetsbrev