För Kalmar läns Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län - mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007

På uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1990. Krondroppsnätet har sedan starten i Blekinge 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 2007. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen baserats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Sedan mätningarna startade syns en tendens till ökande nederbördsmängder. Nedfallet av svavel har minskat betydligt sedan början på 1990-talet. Detta är främst synligt i krondroppsytorna och kan förklaras med en minskande torrdeposition. När det gäller kväve syns inga tydliga trender. Årets mätningar visar på ovanligt lågt nedfall i krondroppsytorna av både svavel och kväve, trots att nederbördsmängderna var höga under året. Till marken i granytorna, Alsjö och Rockneby deponerades mellan 2,5 och 2,9 kg antropogent svavel och 5,5-5,6 kg kväve per hektar, varav lite mindre än hälften av kvävet var i organisk form. I ekytan, Ottenby, deponerades strax under 4 kg/ha svavel och 5,3 kg oorganiskt kväve. Stormarna i januari syns främst i mätningarna genom förhöjd klorid- och natriumdeposition vid samtliga lokaler. Markvattenmätningarna på de fyra aktiva ytorna i länet visade. på varierande förhållanden, med låga pH-värden i markvattnet från Ottenby och Alsjö (4,3-4,8), måttliga värden i Rockneby (omkring 5) och höga pH-värden i Risebo (omkring 6). Halterna av nitratkväve har varit förhöjda under kortare perioder i framför allt Ottenby och Alsjö, men under 2006/07 var nitrathalterna mycket låga. Under mätperioden har genomgående låga luftföroreningshalter uppmätts i Kalmar län. Om man ser till befintliga målvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och marknära ozon är det marknära ozon som ligger i närheten av eller över befintliga målvärden. Mätningarna visar att de långsiktiga målvärden som finns för ozon nära marken inom miljömålet Frisk Luft överskrids vid Rockneby under året och sannolikt i en stor del av länet. Modellberäkningarna för Kalmar län visar att den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på en avsevärd andel av skogen i länet med nuvarande deposition, men om nedfallet sjunker enligt beräkningar med CLE-scenariet kommer det i princip inte att finnas något överskridande längre i framtiden. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna över gränsen i delmålet år 2007, och även 2020 var andelen i nivå med, eller högre än delmålet, vilket tyder på ett kvarstående försurningsproblem. Kväveackumuleringen är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är störst, och uppgår till som högst 10 kg per hektar och år i delar av Skåne och Halland. I Kalmar län varierar kväveackumleringen mellan drygt 4 och drygt 7 kg per hektar och år. Risken för förhöjd utlakning av kväve från skogsmarken är svårbedömd, men avsevärt mindre än i de sydvästligaste delarna av Sverige. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Kalmar län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet