Ekologisk Omställning av efterkrigstidens bebyggelseLivscykelkostnader vid renovering av flerbostadshus uppförda 1941 till 1980.

Renoveringsbehovet i det befintliga bostadsbeståndet är stort och särskilt i bebyggelsen från åren 1941 till 1980, som omfattar efterkrigstidens bebyggelse samt det så kallade miljonprogrammet. Kostnaden för en renovering av det totala beståndet i Malmös hyresbostadshus från denna period uppskattas till ca 21 miljarder kronor, om dessa skulle renoveras till en energieffektiviseringsnivå som motsvarar passivhusteknik. Skulle en mer konventionell renovering göras där den ursprungliga funktionen återställs, blir kostnaden ca 12 miljarder kronor. IVL har i projektet tagit fram en modell för livscykelkostnadsberäkningar, Eruf Eko LCC, som kan användas för att jämföra ett antal olika energieffektiviseringsåtgärder för dessa tidstypiska byggnader. Modellen har testats genom att tre olika renoveringsfall har beräknats: ett konventionellt som bara återställer den ursprungliga funktionen utan någon särskild energieffektivisering, ett normalfall som genomför åtgärder som innebär en energirenoveringsnivå till dagens krav samt ett fall som effektiviserar byggande till en nivå nära noll, d.v.s. enligt passivhusteknik. Modellen kan användas som beslutsstöd då en renoveringsprocess ska inledas och olika alternativ behöver analyseras. Modellen tar även hänsyn till olika energiprisnivåer och kalkylräntor. Med dagens energipriser bedöms inte ?nära noll? alternativet vara lönsamt sett ur ett 40 års perspektiv men om energipriset ökar ser tekniken ut att kunna bli lönsam. I det enskilda fallet kan det vara lönsamt att energieffektivisera varför varje renovering behöver analyseras utifrån sina egna förutsättningar. Detta gäller till exempel vid återställande av tidigare fasadrenoveringar.

Prenumerera på våra nyhetsbrev