Bedömning av en källas utsläpp av svavel och kväve vid regional miljökonsekvensbeskrivning

Målet med arbetet är att ta fram beslutsunderlag för lokalisering av nya utsläppskällor i förhållande till påverkansområdets känslighet och belastning. Denna rapport är första steget i ett tvåårigt arbete, och har hittills inriktats på underlag för svavel- och kväveutsläpp och halt- och depositionsbidrag i relation till totala utsläpp och belastningar inom en region. Utsläppen från en källa eller en verksamhet bör vara i linje med 'god miljöstandard' och bästa tillgängliga teknik 'BAT' och en eventuell utsläppsförändring bör dessutom inte strida mot regionala mål. En källa eller en verksamhet bör betraktas ur ett systemperspektiv. I den mån ny teknik i en ny anläggning ersätter befintliga system, kan nettoutsläppsförändringen från det totala systemet bli en minskning. Att bedöma en utsläppskälla från det halt-, depositions och effektbidrag den ger upphov till i relation till aktuell belastning och till kritisk belastning är inte användbart för den regionala planeringen. Problemet är att en källa eller en verksamhet oftast ger ett litet bidrag till regionens totala belastning, vilken i sin tur i stor utsträckning påverkas av andra länders utsläpp. En första del i planeringsprocessen för en region är därför att avgöra hur stora egna utsläpp som är acceptabla inom regionen. En rad olika metoder att ställa olika regioners utsläpp i relation till varann har testats inom projektet, såsom nyckeltal i form av utsläpp per invånare och per ytenhet, samt utsläppen per ytenhet i relation till kritisk belastning. De svenska utsläppen av svavel har redan idag minskats med vad som utlovats internationellt till år 2010, varför mindre relativ vikt nationellt sett kan läggas vid ytterligare nedskärningar av svavelutsläpp. Undantaget kan vara de regioner kring storstäderna som har relativt stora utsläpp per ytenhet, och speciellt i de områden där de svenska depositionsbidragen ensamma överskrider kritisk belastning. För kväveutsläppen i Sverige har endast en mindre utsläppsminskning skett mellan 1985 och 1992. Trafiksektorn har hittills snarare ökat än minskat sina bidrag. Nedskärningar kommer dock sannolikt att ske under den kommande tioårsperioden. Inte minst viktigt är att nedskärningar sker i övriga europeiska länder. På grund av påtagliga miljöeffekter bör starkt incitament föreligga även för dessa länder att prioritera utsläppsminskningar, vilket i sin tur skulle gynna de svenska ekosystemen. I det fortsatta arbetet kommer underlag att tas fram för ozon och växthusgaser. Metodik för jämförelser mellan olika typer av utsläpp och olika miljöeffekter ska sammanställas och testas. Möjligheter att värdera de olika effekterna gentemot varann ska studeras. Inför slutrapporteringen ska resultaten schabloniseras för olika regioner.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen