Avfallsprevention och giftfri miljö

Avfallsprevention genom ökad materialeffektivitet ger ofta miljöfördelar, t ex i form av minskade utsläpp av växthusgaser, eftersom det bidrar till att hålla nere energiintensiv materialproduktion. Syftet med detta projekt är att undersöka om ökad materialeffektivitet också bidrar till minskade utsläpp av farliga ämnen. Minskar eller ökar utsläppen av farliga ämnen om man ökar materialeffektiviteten? Finns det någon tydlig korrelation eller ej? Med farliga ämnen menar vi framförallt ämnen som hanteras av miljömålet Giftfri miljö och i Naturvårdsverkets strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp (GRK), men också andra ämnen som påverkar människors hälsa. Vi utgår ifrån olika strategier för ökad materialeffektivitet (se Tabell S). För varje strategi identifierar vi exempel på hur den leder till ökade eller minskade utsläpp av farliga ämnen. Vi lyfter särskilt fram exempel och slutsatser som rör byggsektorn och livsmedelskedjan, eftersom de lyfts fram som prioriterade områden i GRK-strategin. Utifrån de identifierade exemplen drar vi slutsatsen att det finns många fall där ökad materialeffektivitet också bidrar till en mer giftfri miljö (se Tabell S). I vissa fall ger materialeffektiviteten viktiga miljöfördelar utöver att själva materialproduktionen minskar. Det gäller t ex fallet med småbilar. Det finns dock fall när ökad materialeffektivitet vare sig bidrar till giftfrihet eller andra miljöförbättringar. Det finns även fall där ökad materialeffektivitet bidrar till minskat energibehov, men ändå riskerar att öka användningen av farliga ämnen och/eller spridningen av dem i miljön. Slutligen finns risk för så kallade rebound-effekter om den ökade materialeffektiviteten är kostnadseffektiv. Vår samlade bedömning är att ökad materialeffektivitet ofta ger miljöfördelar också i form av minskade utsläpp av farliga ämnen. Sambandet verkar dock vara svagare än mellan materialeffektivitet och minskade utsläpp av växthusgaser. Osäkerheten är också större, eftersom frågan om farliga utsläpp är mer komplex. Man bör t ex ta hänsyn till farligheten hos ämnet och inte bara till den använda eller utsläppta mängden. Frågan är dessutom mindre utforskad. Ämnet för vår studie omfattar i princip alla material, alla produkter och alla produktionsprocesser. Vi har långt ifrån täckt ämnet fullständigt. Viktiga delar av studien är också relativt ytliga. Våra slutsatser skulle bli säkrare och mer välgrundade om studien breddas med fler exempel och/eller fördjupas på de punkter där den är ytlig. I förlängningen kan också systemanalyser vara motiverade, t ex inför implementeringen av EUs nya ramdirektiv om avfall (EU 2008) i svensk rätt.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen