Atmosfärkemiska och meteorologiska processers betydelse för mesoskalig ozonbildning

Ozon, bildat i de marknära luftlagren, i troposfären, förekommer idag i så höga halter att växtligheten skadas i många områden. Ökningen i ozonhalt kan förklaras av ökande kväveoxider och organiska ämnen, vilka i närvaro av solljus bildar ozon. Här har olika faktorer bakom ozonbildningen studerats med en atmosfärkemisk trajektoriemodell. De atmosfärkemiska och meteorologiska faktorernas påverkan på den lokala till mesoskaliga ozonbildningen upp till ca två dygns transporttid har omfattat: * solljuset, * temperaturen, * omblandningen, * bakgrundsluftens kemiska innehåll (som kommer från utlandet), * kväveoxider, * organiska ämnen som grupp respektive som enskilda ämnen. Medan faktorer som solljus, omblandningen och bakgrundsluftens kemiska sammansättning har stor betydelse för ozonbildningen, spelar temperaturen en mycket liten roll. Kväveoxider är som grupp mer betydelsefulla än organiska ämnen för ozonbildningen i de svenska exempel som studerats här. Vad gäller enskilda organiska ämnen, så har dessa värderats mot varandra genom att använda ozonbildningspotentialer uttryckta som kg bildat ozon per kg utsläppt organiskt ämne. Vi diskuterar också betydlesen av icke-fotolytisk och marint initierad nedbrytning av kolväten, som en ytterligare faktor till ozonbildningen. Denna faktor är än så länge mycket osäker, och ger i de beräknade fallen små bidrag till ozonbildningen.Slutligen ges i ett antal fallstudier realistiska exempel på vad de olika kemiska och fysiska förutsättningarna under olika årstider har för inverkan på ozonbildningen på mesoskala i Sverige.

Prenumerera på våra nyhetsbrev