Alternativa avfettningsmedels inverkan på den troposfäriska ozonbildningen

Då vissa klorerade lösningsmedel har en negativ inverkan på det stratosfäriska ozonskiktet försöker man minska användningen av dem. Frågan är vilka ämnen det är lämpligt att använda i stället, bl a med avseende på deras miljöpåverkan i övrigt. Här undersöks hur ett antal föreslagna ersättningsämnen påverkar ozonhalten i troposfären. I en atmosfärkemisk trajektoriemodell har ozonbildningspotentialer och ozonhalter beräknats för ett antal ämnen och utsläppsmiljöer. De ämnen som har studerats är fyra laktater: metyllaktat, etyllaktat, isopropyllaktat och etylhexyllaktat, samt fyra paraffiner: nonan, dekan, undekan och dodekan. I simuleringarna har några olika svenska utsläppsmiljöer använts. I tillägg har utsläppsbilderna tagits antingen från Albanien, Grekland, Storbritanien eller från Europa som helhet. Rapporten behandlar också vissa känslighetsanalyser av den använda modellen. Arbetet är en del av en större undersökning där ämnena även studeras med avseende på deras påverkan på arbetsmiljö och hälsa. Resultaten visar att laktaterna genomgående har lägre ozonbildningspotentialer än paraffinerna. Den lägsta ozonbildningspotentialen erhölls för metyllaktat. Motsvarande värde för etyl- och isopropyllaktat är ca tre gånger högre och för etylhexyllaktat ca fem gånger högre. Paraffinerna bidrar mest till ozonbildningen med ca sju gånger så höga ozonbildningspotentialer som metyllaktat. Då de klorerade lösningsmedlen byts ut ökar, i modellberäkningarna, ozonhalterna i troposfären oberoende av ersättningsmedel. Skillnaden blir dock för en europeisk genomsnittsmiljö maximalt 1,5 ppb, och genomsnittligt under de fyra simulerade dygnen mindre än 0,9 ppb. Då alla de traditionella lösningsmedlen byts ut mot laktater mindskar ozonhalterna något. Vid byte mot paraffiner blir ozonhalterna istället något högre. Skillnaden är dock aldrig större än 3,5 ppb vid normala ozonhalter på 50-60 ppb, och genomsnittligt 1,2 ppb under de fyra dygnen. Då beräkningarna utförs under svenska förhållanden är skillnaden ungefär en tredjedel av de här angivna.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen