Akvatiska modellekosystem för studier av ekologiska effekter av föroreningar

Försök med akvatiska modellekosystem och liknande flerartstester används vid undersöknngar av föroreningar och deras effekter. Exempel på sådana tekniker som använts i detta syfte är helsjöexperiment, pelagiska säckar, limnokoraller, tankar, bassänger, dammar, strömmar och system i laboratorieskala. Med modellekosystemförsök har man försökt undvika de nackdelar som enartstester och fältundersökningar innebär, för att i stället utnyttja fördelarna, dvs att ha ett kontrollerbart system med hög realism. Mindre testsystem i laboratorieskala har fördelan av hög testkapacitet, dvs möjlighet att testa flera olika ämnen, använda flera koncentrationer, flera replikat och en kort försökstid. Detta innebär betydligt mindre kostsamma försök än då komplexa system används. Möjlighterna att visa på vad som är primära respektive sekundära effekter av en förorening är goda. Mer komplexa modellekosystem, med högre realism är att föredra då t ex det kemiska ödet, nyckelmekanismer, svaga länkar, långtidseffekter av låga koncentrationer och integrerade effekter på populationsnivå skall studeras. Resultattolkningen försvåras pga svårigheter att utröna vad som är orsak och verkan. Pga praktiska och ekonomiska begränsningar blir det också svårt att ha replikat och därmed bestämma dos-responsförhållanden. Valet av testsystem är framför allt beroende av vilken frågeställning försöket avser att besvara och vilka tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar som gäller i det enskilda fallet. Även i de fall då man beslutar sig för att satsa på ett mera komplext system kan de enklare varianterna och även enartstester fungera som ett värdefullt komplement.