Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län - Resultat från Krondroppsnätet till och med 2016/17

Jönköpings län har haft mätningar inom Krondroppsnätet under 29 år. I denna rapport redovisas resultaten från 2016/17 års mätningar, tillsammans med tidigare års resultat. Även resultat från samtliga mätlokaler som någon gång varit aktiva i länet redovisas. I rapporten redovisas även mätningar från Visingsö som finansieras av Vätternvårdsförbundet.

Sammanfattning

Nedfallet av svavel- och kväveföreningar i Jönköpings län har under lång tid överskridit vad skogsmarken samt sjöar och vattendrag tål. I början på 1990-talet varierade svavelnedfallet i länet med mellan 7 och 22 kg per hektar och år. Sedan dess har svavelnedfallet minskat kraftigt. Numera ligger svavelnedfallet till skogen i länet på 0,8 kg per hektar och år (som medelvärde för de senaste tre åren). Vid de nu aktiva mätplatserna i länet har svavelnedfallet i länet minskat med 78 % - 87 % sedan slutet av 1990-talet. Även lufthalterna av svavel har minskat signifikant, med nästan 50 % från början av 2000-talet till nu.

Som ett resultat av det minskande svavelnedfallet borde försurningstillståndet i skogsmarken i Jönköpings län förbättrats, men ingen av länets fyra mätplatser visar ännu på någon återhämtning baserat på beräkningar av den syraneutraliserande förmågan (ANC) och pH i markvattnet. pH i markvattnet är relativt lågt vid flertalet mätplatser och ANC är oftast negativt, se figur nedan. Det tar dock lång tid för skogsmarken att återhämta sig efter tidigare historisk försurningsbelastning. Hur mycket svavelnedfall skogsmarken tål i dagsläget beror på flera samverkande faktorer, såsom kvävenedfall och bortförsel av buffrande ämnen vid skogsavverkning. Svavelnedfallet i Jönköpings län har minskat kraftigt under de år mätningarna pågått och är nu relativt lågt, < 1 kg/ha och år under de senaste två åren. I takt med att svavelnedfallet minskat har dock andra faktorer, såsom skogsbruk och kvävenedfall, fått större betydelse för försurningspåverkan.

Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i länet har beräknats till 6-10 kg kväve per hektar och år under det senaste hydrologiska året (2016/17). Kvävenedfallet i länet minskar endast långsamt och har under lång tid överskridit de kritiska nivåer som antagits främst för att motverka förändringar av biodiversiteten för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Om kvävenedfallet överstiger vad skogsekosystemet kan ta hand om finns det risk för att kväve läcker till bäckar och sjöar. Låga halter av nitrat i markvattnet tyder på att denna risk i nuläget är låg i länet.

Prenumerera på våra nyhetsbrev