1. Startsida
  2. Press
  3. Reportage
  4. [2022-04-11] Kvicksilver - det arktiska dilemmat
reportage | 2022-04-11
People in snow

Kvicksilver - det arktiska dilemmat

Kvicksilver har fascinerat i årtusenden, omgivet av myter och föreställningar om odödlighet och hälsa. Nu vet vi som väl är bättre, men problemet med kvicksilver i miljön lever kvar, särskilt i den delen av världen som är längst från utsläppen – Arktis.

Michelle Nerentorp är nyss hemkommen från sitt sjätte besök på Svalbard och världens nordligaste lärosäte, UNIS - University Centre in Svalbard. Sedan 2015 är hon en återkommande gästföreläsare på temat lufttransport av kvicksilver till arktisk miljö.

MIchelle Nerentorp

Michelle Nerentorp

– Kvicksilver kan förflyttas i luften i över ett års tid. Det är den enda tungmetallen som kan förekomma i gasfas och den är stabil. Det som släpps ut i Europa, Nordamerika eller i Asien stiger upp med luftströmmarna och fastnar i Arktis där det ackumuleras över tid, säger Michelle Nerentorp.

De speciella omständigheterna i Arktis med kyla, mörker och ljus sätter dessutom i gång en rad atmosfärkemiska reaktioner mellan kvicksilver och så kallade radikaler. Under vintern byggs halter av brom- och klorgas upp i atmosfären och när ljuset kommer tillbaka på våren blir brom- och klorgas snabbt omvandlade till aggressiva radikaler som omvandlar det gasformiga kvicksilvret till partiklar som faller ner över Arktis miljö.

Väl på land eller i havet blir en del av det kvicksilvret omvandlat till organiskt metylkvicksilver som kan tas upp av mikroorganismer och ackumuleras i näringskedjan till fisk, säl, isbjörn, och människa. För ursprungsbefolkningen som är beroende av jakt och fiske är det ett påtagligt problem med påvisbara effekter på befolkningen.

– Det kallas för det arktiska dilemmat. För att undvika kvicksilver och andra miljögifter måste de avstå från sin traditionella livsstil. Det är både grymt och orättvist, säger Michelle Nerentorp.

Longyearbyen, foto: Michelle Nerentorp

Longyearbyen, foto: Michelle Nerentorp

Minamatakonventionen kontrollerar utsläppen

Att kvicksilver är giftigt blev tydligt i japanska Minamatabukten på 1950-talet när utsläpp av metylkvicksilver från en kemiindustri orsakade svåra skador på djur och människor. Omkring 2 000 människor dog på grund av kvicksilverförgiftning.

I spåren av miljöskandalen upprättades Minamatakonventionen. Sedan konventionen trädde i kraft 2017 har allt fler länder ratificerat den och förbundit sig att till att förbjuda kvicksilver i produkter och processer.

På IVL har kvicksilver varit en viktig miljöfråga sedan 60-talet. En stor del handlar om miljöövervakning, i vilket kvicksilver ingår med 10 andra metaller. Som ett av få ackrediterade labb kan IVL mäta kvicksilver med otrolig precision och låga detektionsgränser. Här analyseras många olika typer av prover både från miljöstudier på land och i vatten och från industrier av olika slag.

En arbetsmiljöfråga - inte minst på tandläkarmottagningar

Eftersom kvicksilverfrågan hänger tätt ihop med arbetsmiljö bedrivs bland annat nu ett projekt på IVL med finansiering från AFA Försäkring Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. med stark medverkan från arbetsmiljöexperter där man bland annat ska titta på exponering av kvicksilver från borrning i amalgamfyllningar. Ett tidigare EU LIFE-projekt tittade på sanering av kvicksilver Öppnas i nytt fönster. från amalgamrester i avloppen på tandläkarmottagningar.

– Trots att amalgamfyllningar förbjöds 2009 i Sverige så utgör tandläkarmottagningar fortfarande en utsläppskälla genom borrning och borttagning av gamla amalgamfyllningar. Det finns lag på amalgamavskiljare hos mottagningar men trots det hamnar en del kvicksilver i avloppsvatten. I viss utsträckning frigörs kvicksilver också till luften. Att minska sina utsläpp och att rensa avloppsrör från kvicksilver, så kallad sanering, är en prioriterad fråga på många mottagningar i Sverige idag, vilket är positivt. Tyvärr finns det länder även i Europa som fortfarande tillåter amalgamfyllningar.

Det finns ljusglimtar

Den största boven till utsläpp av kvicksilver är småskalig och ofta illegal guldutvinning i Sydamerika och Afrika. Utsläpp som är svåra att kontrollera och som är mycket farliga för de människor som arbetar i undermåliga förhållanden.

Det är också mycket osäkert vad klimatförändringarna för med sig. Mycket talar för att gamla synder som legat nedfruset i glaciärer och tundror nu frigörs i hög utsträckning. Forskning pågår om hur mycket kvicksilver vi har att göra med, vilken takt det släpps ut och till vilken utsträckning vi kan förvänta oss att återfinna det i näringskedjan.

Men det finns ljusglimtar. Preliminära uppgifter från en kommande rapport från Arctic Monitoring and Assessment Programme - AMAP Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - indikerar att kvicksilverhalterna är på väg ner i mänskligt blod och hår hos arktiska befolkningen. I vissa djur går halterna fortfarande upp men på det stora hela ser man många nedåtgående trender än så länge, menar Michelle Nerentorp.

Sidan senast ändrad: 2022-04-11

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen