Minskade utsläpp av sot bromsar klimatförändring i Arktis
Sotpartiklar som uppstår bland annat från vedeldning, dieselmotorer och dieselgeneratorer accelererar klimatförändringarna i Arktis. Minskade utsläpp kan ha omedelbart positiva effekter på klimatet men det kräver samordnade politiska åtgärder över hela norra halvklotet. Ny forskning från ett EU-finansierat initiativ visar hur åtgärderna kan riktas.
– Åtgärder för att minska utsläppen av sotpartiklar är ett komplement - inte ett alternativ - till att minska utsläppen av koldioxid. Men om vi minskar utsläppen av sot kan vi sänka uppvärmningshastigheten i Arktis till dess att åtgärder för minskade utsläpp av koldioxid ger effekt, säger Stefan Åström, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och deltagare i EU-projektet Action on Black Carbon in the Arctic, EUA-BCA.
Dessa mörka partiklar, som också kallas black carbon, absorberar solvärme. Black carbon som uppstår i Europa, Nordamerika och norra Asien värmer upp atmosfären och denna uppvärmda luft förs med vindarna till Arktis.
Utsläpp som sker i själva Arktis har dock en ännu större klimatpåverkan eftersom sotpartiklar som hamnar på den vita snön minskar snöns och isens förmåga att reflektera solens strålar vilket ytterligare ökar avsmältningen. Förutom dess klimatpåverkan bidrar sotpartiklar också till förkortad livslängd samt hjärt- och lungsjukdomar.
Åtgärder slår igenom snabbt
– Att minska utsläppen av black carbon gynnar folkhälsan och kan minimera hundratusentals dödsfall som är förknippade med luftburna partiklar. Många av de åtgärder som finns idag skulle innebära stora ekonomiska besparingar både genom ökad resurseffektivitet och minskade sjukvårdskostnader, säger Simon Wilson, från Arctic Monitoring and Assessment Program, AMAP, och projektledare för EUA-BCA.
Det finns tekniska lösningar för att minska utsläppen som kan användas i större utsträckning än idag. Men för att de ska omsättas i praktiken krävs brådskande regionala och globala åtgärder och starkare samarbete mellan en lång rad aktörer och nationer.
– Till skillnad från koldioxid har black carbon en kort uppehållstid i atmosfären och åtgärder för att minska utsläppen slår igenom ganska omedelbart. Dess klimatpåverkan beror i hög grad på var utsläppen sker och under vilken årstid. Det finns fortfarande mycket vi inte vet om sambanden i atmosfären, men med det vi vet idag kan vi ändå säga vilka utsläppskällor som är viktigast och vilka åtgärder som har bäst effekt på Arktis, säger Simon Wilson.
Globalt är de viktigaste utsläppskällorna:- Vedeldning i hemmet, särskilt i öppna spisar och äldre spisar
- Transporter, främst från äldre dieselmotorer
- Energi- och industrisektorn, inklusive kolförbränning
- Öppen förbränning av biomassa, inklusive förbränning av jordbruksrester och skogsbränder
- Fackling av gas vid utvinningsanläggningar och raffinaderier
Vedeldning står för störst utsläpp i Sverige
I de arktiska länderna domineras utsläppen av transporter och fackling, det vill säga förbränning av överflödig gas utan någon användbar energiproduktion. I Sverige står vedeldning för de största utsläppen.
– Att byta ut gamla pannor och spisar skulle minska utsläppen av sot, vilket är bra för både klimatet och luftkvaliteten. Det har också stor betydelse att undvika så kallad ofullständig förbränning genom att elda rätt, till exempel med helt torr ved, säger Stefan Åström.
För att komma framåt i frågan behöver nationell inventering och utsläppsrapportering harmoniseras och kvalitetssäkras. Det kräver en kapacitetsuppbyggnad i ett flertal länder och en förbättrad granskning av rapporterade utsläpp.
Ta del av rapporten: Enhancing the reduction of black carbon emissions to protect the Arctic Pdf, 1.6 MB. och se fler rapporter om black carbon på AMAP:s webbsida. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För mer information, kontakta:
Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel. 010-788 67 55
Simon Wilson, Arctic Monitoring and Assessment Program, simon.wilson@amap.no
Petra Kestler, Environment Agency Austria, petra.kestler@umweltbundesamt.at
Fler nyheter
-
3 okt 2024 | pressmeddelande
-
1 okt 2024 | nyhet
-
24 sep 2024 | pressmeddelande
-
20 sep 2024 | nyhet
-
11 sep 2024 | nyhet
-
22 aug 2024 | nyhet
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies