Svag miljöstyrning i infrastrukturplaneringen motverkar klimatmålen
Den nationella infrastrukturplaneringen behöver anpassas till ett transporteffektivt samhälle där städerna blir mer hållbara och värdefulla landskap skyddas. Det visar en ny rapport från forskningsprojektet Stafetten, som har granskat hur nationella planer för transportinfrastruktur tas fram. Gamla synsätt, regional konkurrens och svag miljöstyrning motverkar både klimat- och miljömål.
Klimat- och miljöhänsyn har fått ökad betydelse i planeringen av infrastruktur. Regeringen betonar miljön tydligare i sina direktiv och Trafikverket tar mer hänsyn till miljöaspekter när den nationella planen för infrastruktur tas fram. Men för att nå de nationella klimat- och miljömålen behövs en förändrad syn på investering och underhåll.
Trafikverkets eget underlag visar att infrastrukturplanen inte bidrar tillräckligt till att nå de mål som riksdagen beslutat. Detta trots att direktiven säger att planen ska utformas inom ramen för de nationella miljömålen.
– Klimatfrågan har fått en allt viktigare roll i samhällsdebatten. Ändå bidrar den nationella planen inte till att nå klimatmålen, trots att Trafikverkets analyser visar att det är möjligt att komma betydligt längre, säger Henrik Kloo, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Förklaringen tycks vara att många beslutsfattare och utredare anser att miljömålen ska uppnås med andra åtgärder och styrmedel. Men det finns också utredare och politiker som betonar att miljömålen borde få större genomslag och att planen borde ha en annan inriktning med färre vägprojekt som riskerar att generera mer trafik.
– Man kan se flera orsaker till den dåliga måluppfyllelsen. I många regioner finns en underliggande syn att vägbyggandet bör fortgå och gärna öka i omfattning. Trafikverket utgår dessutom från att alla objekt som har beslutats i tidigare planer ska ligga kvar. Detta ger väldigt små möjligheter att styra planen i en annan riktning, säger Mats-Ola Larsson, expert inom hållbar mobilitet på IVL Svenska Miljöinstitutet.
I Trafikverkets underlag framgår att infrastrukturplaneringen även ger negativa effekter på exempelvis landskap och tätortsmiljöer.
– Vi behöver säkerställa att dessa planer tar större hänsyn till klimatomställningen, men även till biologisk mångfald, landskapsvärden och hälsa. Regering och riksdag behöver ge Trafikverket tydligare direktiv om att infrastrukturplanerna måste bidra till att miljömålen uppnås, säger Mats-Ola Larsson.
Ladda ner rapporten här. Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Forskningsprojektet Stafetten undersöker överföringen av nationella miljömål till olika nivåer av transport- och samhällsplanering. Projektet har pågått i två år och avslutas i vår. Det drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och Lunds universitet och finansieras av Naturvårdsverket. I denna första delrapport analyseras vilken roll de nationella miljömålen har haft för utformningen av den nationella planen för transportinfrastruktur (nationell plan 2018–2029).
Resultat från projektet presenteras på konferensen Transportforum i Linköping onsdag 8 januari 2020.
För mer information, kontakta:
Mats-Ola Larsson, mats-ola.larsson@ivl.se, tel: 010-788 68 35
Henrik Kloo, henrik.kloo@ivl.se, tel: 010-788 68 59
Emma Lund, projektledare, Trivector, emma.lund@trivector.se, tel: 010-456 56 30
Fler nyheter
-
10 dec 2024 | nyhet
-
5 dec 2024 | nyhet
-
3 dec 2024 | nyhet
-
29 nov 2024 | analys-och-kommentarer
-
27 nov 2024 | analys-och-kommentarer
-
27 nov 2024 | debatt
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies