Snabbt växande städer kan ge dålig luft
I takt med att befolkningen ökar och städerna växer i Sverige ökar också risken för att stadsluften försämras. Mer trafik kan ge ökade utsläpp och ventilationen minska när bebyggelsen blir tätare och högre. Men det går att förhindra. Genom strategisk placering av byggnader och vegetation kan de negativa effekterna begränsas eller till och med undvikas helt visar en studie som IVL Svenska Miljöinstitutet gjort på uppdrag av Naturvårdsverket.
– Luftkvalitet finns oftast inte med alls när framtidens täta, gröna städer diskuteras, men det är en viktig fråga att lyfta. I några av Sveriges städer överskrids redan idag de tillåtna halterna av luftföroreningar och risken är att det förvärras vid en förtätning, säger Jenny Lindén, luftexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Sveriges befolkning beräknas öka med drygt en miljon fram till 2030 och tillväxten kommer främst ske i städerna. Förtätning av städerna är en strategi för att kunna hantera denna utveckling. Att bygga tätt kan innebära många miljöfördelar i form av ökad energieffektivisering, mer samtransport och ökad kollektiv resursfördelning. Men det finns även en risk att tätare bebyggelse försämrar ventileringen av stadens gaturum.
I rapporten presenterar IVL en översikt om samband mellan förtätning och luftkvalitet, samt möjligheter och rekommendationer för hur kommuner kan arbeta med luftkvaliteten i förtätningsprojekt. I studien ingår en översikt av verktyg, åtgärder och styrmedel som finns tillgängliga, samt exempel på hur arbetet med luftkvalitet sett ut i ett antal fallstudier.
För att förhindra dålig luftkvalitet vid förtätning av städer kan man i planeringsstadiet använda datormodeller för att simulera vilka effekter olika typer av byggnader, vegetation och trafikåtgärder skulle ha på luftkvaliteten. Till exempel kan det vara gynnsamt att variera höjden på husen för att öka luftomblandningen så att förorenad marknära luft späds ut eller att använda vegetation som barriär mellan utsläppskälla och platser där människor vistas.
– Växtlighet är ett bra exempel. Mer vegetation kan precis som förtätad bebyggelse begränsa ventilationen om den placeras fel. Man ska exempelvis undvika att placera träd med täckande krona över trafikerade platser, lastzoner eller andra platser där utsläpp sker. Men genom att planera och optimera vegetationen kan man i stället få en renande effekt på stadsluften, säger Jenny Lindén.
I rapporten lyfter författarna fram att luftkvalitetsaspekten bör inkluderas tidigt i planprocessen och att arbetet skulle gynnas av tydligare riktlinjer för hur detta ska tas hänsyn till i planeringsarbete när städerna förtätas.
Läs rapporten: Hållbar stadsutveckling – god luftkvalitet i framtidens täta och gröna städer Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
För mer information kontakta:
Jenny Lindén, jenny.linden@ivl.se, tel. 010-788 68 28
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies