”Ur ett demokratiskt perspektiv borde vi se mer till helheten”
Kan ekosystemtjänster göra miljökonsekvensbeskrivningar mer demokratiska? Det är en frågeställning som IVL-forskaren Mikael Malmaeus undersöker. Idag tillåts verksamheter som exploaterar naturen om de följer givna miljökrav även om människor och ekosystem drabbas negativt. Kanske kan värdet av ekosystemtjänster bidra till att ändra denna beslutsordning.
Ekosystemtjänster är en länk mellan naturen och samhällsekonomin – ett sätt att tänka som gör oss medvetna om att de flesta varor och tjänster som vi får från naturen, och som vi behöver för vår överlevnad, kräver fungerande ekosystem. Det är grundläggande funktioner som naturens nedbrytning av restprodukter, cirkulation av näringsämnen, fotosyntes och pollinerande insekter. Men ekosystemtjänster är också värdet av rekreation och vad det betyder för människors hälsa och välbefinnande.
Hur värderar man rekreation i ekonomiska termer, är det ens möjligt?
– Det finns olika metoder för att uppskatta vad människor är beredda att betala för naturupplevelser och ofta upptäcker man att det är högt värderat, till exempel jämfört med vad man kan tjäna på att utvinna råvaror. Men även om det inte direkt går att jämföra värdet av rekreation med utvinning av timmer eller energi så kan värdering av ekosystemtjänster bidra till att synliggöra att människors behov av naturen inte är någon liten sak i jämförelse, säger Mikael Malmaeus, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Det är inte helt enkelt att utforma samhällsekonomin så att värdet av dessa ekosystemtjänster finns med i kalkylen när ekonomiska beslut fattas. Men senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i samhällets beslutsprocesser där så är relevant och skäligt har regeringen slagit fast.
– När vi utnyttjar ekosystemen för olika syften så påverkar det oss alla. Det är inte självklart att det är samhällsekonomiskt lönsamt att utnyttja naturen för att producera varor om det visar sig att värdet av andra ekosystemtjänster är större. Ur ett demokratiskt perspektiv borde vi se mer till helheten, hur människor utnyttjar eller skulle vilja utnyttja de möjligheter som naturen skapar. I ett projekt som finansieras av Naturvårdsverket undersöker Mikael Malmaeus om det går att integrera konceptet med ekosystemtjänster i svensk miljölagstiftning, särskilt i processen för miljökonsekvensbeskrivningar.
– Vi tror att ekosystemtjänster kan vara ett bra sätt att ta hänsyn till fler aspekter av miljön än vad som vanligen görs i miljökonsekvensbeskrivningar, och bidra till en bättre helhetssyn. Samtidigt är vi medvetna om att många aktörer redan idag uppfattar MKB-processen som ganska krånglig, så det är givetvis viktigt att väga kostnad och nytta mot varandra på bästa sätt.
På vilket sätt kan ekosystemtjänster göra miljökonsekvensbeskrivningar mer demokratiska?
– Just därför att man lyfter fram de värden som människor upplever att naturen har, och inte bara den eventuella miljöeffekten av att bedriva en verksamhet. Idag handlar mycket om att klara vissa miljönormer – till exempel bullernivåer och halter av miljögifter i vatten. Men om en verksamhet minskar värdet av att vistas i naturen trots att den håller sig till givna miljökrav så är det idag inte självklart att en domstol tar hänsyn till detta. Det är möjligt att ett synliggörande av ekosystemtjänsterna skulle ge en starkare röst till dem som utnyttjar ekosystemen på annat sätt än genom näringsverksamhet.
I projektet tittar forskarna på ett antal fallstudier av tidigare genomförda MKB-processer för att analysera vilken roll ekosystemtjänsterna haft i dessa. Ett uppmärksammat fall är den planerade järnmalmsgruvan i Kallak i Jokkmokks kommun.
– Kallak är en intressant fallstudie därför att det blir så tydligt att värdet av olika ekosystemtjänster står emot varandra vilket också framkommit en del i media. Vi undersöker hur de ekosystemtjänster som är knutna dels till rennäringen och dels till den unika naturen och den turism som är kopplad till denna skulle påverkas av att en större gruva anläggs i området. Det är uppenbart att den MKB som lämnats in beskriver miljöpåverkan på ett ganska traditionellt sätt, i termer av buller och rent fysiskt påverkade arealer. Här skulle det sannolikt betyda mycket, inte minst för människors känsla av att bli hörda om värdet av ekosystemtjänster fick en mer framträdande plats i processen.
Fakta: Projektet Esbesia, Integrating Ecosystem Services and Biodiversity into Environmental and Socio Economic Impact Assessments, finansieras av Naturvårdsverket och pågår fram till 2015. IVL är huvudansvarig för projektet där också en referensgrupp med forskare och jurister ingår.
För mer information kontakta:
Mikael Malmaeus, mikael.malmaeus@ivl.se , tel. 010-788 65 80
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies