Sveriges betongkonstruktioner tar upp 300 000 ton koldioxid per år
Betong tar upp och binder koldioxid ur luften under hela sin livscykel. Det har varit känt länge, men nu har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, Lunds Tekniska Högskola och Cementa kvantifierat hur stort det årliga upptaget är. Studien är publicerad i den amerikanska forskningstidskriften Environmental Science & Technology.
Forskarna beräknar att hela Sveriges bestånd av betongkonstruktioner varje år tar upp 300 000 ton koldioxid. Det motsvarar 15-20 procent av de totala koldioxidutsläppen från landets cementtillverkning under samma år. − Koldioxid tas upp under betongens livscykel, det vill säga både under betongprodukternas användningsfas och därefter i avfallsfasen eller som sekundära produkter som till exempel krossad betong. Den största delen av upptagspotentialen för koldioxid finns i de senare faserna, säger Håkan Stripple på IVL Svenska Miljöinstitutet. Upptaget av koldioxid med dagens betongåtervinningssystem är dock begränsat. Om betongytorna kunde ökas genom krossning och exponeringen av luftens koldioxid mot betongytorna samtidigt kunde ökas så skulle upptaget under betongens livscykel kunna öka avsevärt. Inom det europeiska arbete som nu pågår diskuteras att inkludera koldioxidupptaget under betongens användning, precis som för andra material. Detta skulle ge en mera korrekt bild av betongens totala påverkan på koldioxidbalansen. För Sveriges betonganvändning skulle detta innebära att koldioxidbelastningen skulle bli runt 15 procent lägre än enligt hittills gällande system. För mer information, kontakta: Håkan Stripple, IVL Svenska Miljöinstitutet
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies