1. Startsida
  2. Press
  3. Debattartiklar
  4. [2022-10-26] Landsbygdskommuner drabbas värst om reseavdraget behålls
debatt | 2022-10-26
Bilar i kö på landsväg.

Landsbygdskommuner drabbas värst om reseavdraget behålls

Minskade skatteintäkter för kommuner och regioner är bara ett av sju skäl att inte riva upp beslutet om skattelättnad för arbetsresor. Det skriver IVL tillsammans med bland andra Klimatkommunerna i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Debattartikeln publicerades den 26 oktober 2022, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Sämre för statskassan, kommunerna, låginkomsttagarna, jämställdheten, miljön och klimatet. Det blir konsekvenserna om regeringen river upp riksdagens beslut om en transportslagsneutral skattereduktion för arbetsresor.

I juni enades riksdagen om Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som skulle ersätta dagens reseavdrag för arbetsresor. Förändringarna skulle införas den 1 januari nästa år. Enbart Sverigedemokraterna röstade emot. I oktober tillträdde en ny regering, som nu föreslår att riksdagsbeslutet rivs upp.

Regeringen vill behålla det nuvarande reseavdraget Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., men kraftigt höja avdraget per mil för arbetsresor med egen bil. Finansdepartementet slår i sin konsekvensbeskrivning fast att regeringens förslag har sju betydande nackdelar:

  • För statskassan anger finansdepartementet att ”höjda ersättningsnivåer för resor med egen bil och förmånsbil bedöms minska skatteintäkterna med sammanlagt cirka 1,6 miljarder kronor 2023.” Skatteverket visade i våras att 44 procent av kostnaderna för reseavdraget beror på fusk och fel, till en förväntad kostnad på 3,1 miljarder kronor per år.
  • För kommuner och regioner anges att förslaget ”beräknas varaktigt minska de kommunala skatteintäkterna med 6,8 miljarder kronor per år från 2023, jämfört med beslutade regler”. Landsbygdskommuner drabbas värst.
  • För kollektivtrafiken innebär förslaget att ”kollektivtrafikresande i de flesta fall förlorar på en återgång till ett reseavdrag jämfört med beslutade regler.” Det är närmast självklart eftersom den höjda milersättningen enbart går till den som reser med bil.
  • För låginkomsttagare anger finansdepartementet att förslaget ”innebär en större skattelättnad ju högre individens marginalskatt är”. Så fungerar ett skatteavdrag, särskilt om det ensidigt riktas till dem som åker bil till jobbet. Med en skattereduktion enligt riksdagens beslut i juni är minskningen av skatten däremot lika mycket värd, oavsett inkomstnivå.
  • För jämlikheten innebär förslaget att 290 000 personer utesluts ur systemet jämfört med det beslut riksdagen tog i juni. Många som skulle ha fått ersättning för resor med tåg, buss, taxi eller cykel blir nu utan.
  • För jämställdheten är regeringens förslag negativt; ”mäns individuella disponibla inkomst ökar mer än kvinnors till följd av förslaget”. Huvudorsaken är att män oftare tar bilen, kvinnor väljer oftare kollektivtrafik eller cykel.
  • För miljön och klimatet anger finansdepartementet att en återgång till ett reseavdrag enligt tidigare utformning ”bedöms innebära ökade utsläpp av växthusgaser och övrig miljöpåverkan (såsom utsläpp av partiklar och kväveoxider) från arbetsresor”. Vidare anges att ”förslaget om att höja avdragsbeloppet från 18,50 till 25 kronor per mil bedöms bidra till ytterligare höjda utsläpp”, samt att förslaget kan ”bidra med indirekta effekter på transporteffektiviteten genom att biltrafik gynnas i förhållande till kollektivtrafik”. Eftersom regeringen redan på andra områden aviserat förändringar som innebär ökade utsläpp, blir det sammantaget allt svårare att nå klimatmålen. Det drabbar i sin tur det framväxande gröna näringslivet, de ökande exportmiljarderna och de allt fler gröna jobben.

Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna nämner inte reseavdraget, och skrivelsen ”Inga ytterligare frågor kommer att beredas i projektet” anger att reseavdraget inte omfattas. Regeringen, med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, bör i höst rösta som de gjorde i somras; för ett färdmedelsneutralt, klimatsmartare och mer jämställt system som minskar fusket och felen.

Maria Stenström, ansvarig för beteende och mobilitet, 2030-sekretariatet
Johan Wadman, vd, Svensk Kollektivtrafik
Anna Grönlund, branschchef och vice vd, Sveriges Bussföretag
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Filippa Borgström, verksamhetsledare vid Klimatkommunerna
Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef för Tågföretagen
Bawer Coskun, förbundsordförande och vd Svenska Taxiförbundet
Per Hasselberg, ordförande Cykelfrämjandet
Peter Aldby, country Manager, Move About
Lena Smidfeldt Rosqvist, vd Trivector Traffic
Christina Bernhardsson, ordförande för Svenska cykelstäder
Pelle Envall, vd Trafikutredningsbyrån
Joakim Stenberg, vd Svensk Cykling
Jesper Johansson, ordförande Gröna mobilister
Anders Roth, expert hållbar mobilitet, IVL Svenska Miljöinstitutet
Lars Backström, vd Västtrafik


Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2022-10-26

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen