Städernas utrymme kan användas bättre än till parkeringar

Sänk parkeringstalen vid detaljplan och bygglov så att de bättre stämmer överens med det verkliga bilinnehavet. Det föreslår mobilitetsexperter vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Debattartikeln publicerades den 18 juni 2025, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

De dyrbara utrymmen som finns i svenska städer utnyttjas i dag illa. Parkeringarna är ofta överdimensionerade och subventionerade. Gamla parkeringsnormer gör att det byggs för många parkeringsplatser vid nya bostäder och verksamheter. Det bromsar bostadsbyggandet, ökar biltrafiken och gör det svårt att få plats med stadsliv, uteserveringar och cykelbanor.

Vad händer när staden sänker kraven på parkering i utbyte mot bättre tillgänglighet och större utrymme för andra sätt att färdas? Det har Chalmers och IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Göteborgs stad studerat i den hittills största undersökningen av bostadsprojekt som gjorts i Sverige.

Vi har studerat effekterna av över 100 så kallade mobilitetsavtal som omfattar 11 000 boende i 44 olika bostadsprojekt. Vi har också intervjuat ett trettiotal av de fastighetsägare som valt att ingå så kallade mobilitetsavtal, som innebär att byggaktörer får möjlighet att bygga färre parkeringsplatser i utbyte mot tillgång till mobilitetstjänster som bilpool och kollektivtrafik samt närhet till samhällsfunktioner som skola och affärer.

Våra slutsatser är att mobilitetsavtalen har medverkat till att 25 procent färre parkeringsplatser har byggts i samband med nyproduktion. I Göteborg har det frigjort en yta på 84 000 kvadratmeter – motsvarande två Heden – som nu kan användas till annat. Det minskade antalet parkeringsplatser har också inneburit minskade investeringskostnader på 2 miljarder kronor.

Vi kan vidare konstatera att boende i fastigheter med mobilitetsavtal har lägre bilanvändning och åker mer kollektivtrafik jämfört med boende i motsvarande fastigheter utan mobilitetsavtal. Viktigast av allt är att de boende i regel är nöjda med sin mobilitet och att de inte upplever att deras möjligheter att förflytta sig och uträtta ärenden har försämrats.

Alla fastighetsägare vi intervjuat har varit väl medvetna om att parkering kostar, och det har varit deras viktigaste skäl för att minska nybyggnadsbehovet. Några har därtill högt ställda mål om en mer attraktiv boende- och stadsmiljö som argument.

Vi har också jämfört krav på parkeringsplatser med det verkliga bilinnehavet i olika delar av Göteborg. Jämförelsen visar att det på många håll finns ett stort antal parkeringsplatser som ständigt står tomma och där ytan alltså hade kunnat användas till något bättre. Det är en situation som känns igen i många svenska städer.

Vi ser därför att städerna kan öka den hållbara mobiliteten och skapa mer attraktiv stadsutveckling genom att:

• Sänka parkeringstalen vid detaljplan och bygglov så att de bättre stämmer överens med det verkliga bilinnehavet.
• Höja avgifterna för parkering på gata och på kommunal tomtmark, så att de inte konkurrerar ut möjligheten för privata fastighetsägare att ta betalt för parkering på tomtmark i nivå med de kostnader som följer av anläggning, drift och underhåll.
• Se till att mobilitetsavtal kopplade till flexibla parkeringsnormer premierar god tillgång till kollektivtrafik.

Men det är inte bara städerna som behöver höja sin ambitionsnivå. Också regeringen behöver stödja övergången till en mer sund parkeringsmarknad genom att:

• Ändra det så kallade skälighetskravet i plan- och bygglagen från att gälla enbart parkering till att i stället teknikneutralt gälla all sorts mobilitet.
• Införa möjligheten att reservera viss gatkantsparkering enbart för poolbilar – på samma sätt som för taxi – vilket är en sedan länge både efterfrågad och utredd reform, som skulle göra bildelning mer attraktivt.

Frances Sprei, biträdande professor inom hållbar mobilitet, Chalmers tekniska högskola
Devon McAslan, forskare inom hållbar mobilitet, Chalmers tekniska högskola
Helena Lundström, mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet
Fredrik Holm, mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet
Anders Roth, mobilitetsexpert, IVL Svenska Miljöinstitutet