Aktiv politik krävs för grön omställning

Med Northvolts kris kan debattörer som i ett otal artiklar ifrågasatt statens inblandning i den gröna omställningen få vatten på sin kvarn. Gemensamt för dessa debattörer är att de inte föreslår något alternativ till hur den nödvändiga omställningen ska komma till stånd. Med stöd av en ny studie drar vi sju slutsatser om vad som krävs för att omställningen ska lyckas. Det skriver IVL tillsammans med flera andra forskare i Dagens Industri.

Debattartikeln publicerades den 23 oktober 2024, läs den här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. eller nedan.

Att satsningar på ny teknik slår fel är inte unikt. Det ligger i sakens natur att innovation är förknippad med risktagande. Men att inte våga satsa på grön teknik är sannolikt förknippat med en ännu större risk. Utvecklingen av den gröna tekniken är inte bara en nödvändighet för klimatets skull, utan även en tillväxtmöjlighet för industrin.

Den så kallade Draghi-rapporten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. slår fast att den gröna omställningen är strategiskt viktigt för EU. Om EU:s ambitiösa klimatmål kombineras med en realistisk genomförandeplan kommer den gröna omställningen innebära tillväxtmöjligheter för europeisk industri. Rapporten pekar också på att europeiska företag ofta misslyckas med att gå från innovation till kommersialisering. Många europeiska entreprenörer föredrar att söka finansiering från amerikanska riskkapitalister och skala upp sin verksamhet i USA, som satsar stort på grön teknik genom den så kallade Inflation Reduction Act (IRA).

Med järn- och stålindustrin som exempel har vi i en ny studie Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. intervjuat olika aktörer längs värdekedjan ”från malm till fordon” samt utifrån intervjusvaren kartlagt barriärer, drivkrafter och behov för den gröna omställningen. Järn- och stålindustrin har en central roll i den svenska ekonomin och ger upphov till många direkta och indirekta arbetstillfällen, samt stora importintäkter. Europas produktionsanläggningar har i många fall passerat hundraårsstrecket och det behövs i vilket fall stora nyinvesteringar. Det innebär ett gyllene tillfälle att ställa om till grön stålproduktion.

Från vår analys drar vi följande slutsatser:

1. Utsläppshandelssystemet EU-ETS får inte luckras upp. Utsläppshandeln har stärkts genom klimatpaketet Fit-for-55 och skapar på sikt goda incitament för omställningen. Men stödet för klimatpolitiken i det nya EU-parlamentet är inte lika starkt som i det förra och det finns risk att utsläppshandeln luckras upp i kommande översyner. För Sverige finns mycket att vinna på en fortsatt tydlig och ambitiös klimatpolitik. Sveriges regering bör därför aktivt driva på att Fit for 55-paketet ska bestå.
2. Det behövs kompletterande investeringsstöd och riskavlyft. Det finns ett antal investeringsrisker (tekniska, marknadsmässiga, politiska) för företag som utvecklar ny teknik, som traditionella finansiärer har svårt att hantera. Detta motiverar att staten går in med finansiellt stöd och riskavlyft i början av omställningen.
3. Nödvändig infrastruktur måste säkerställas. Staten har en viktig koordinerande roll för att säkerställa att stödjande funktioner som exempelvis elöverföringskapacitet och transportinfrastruktur finns på plats i tid.
4. Det måste skapas attraktiva samhällen. Satsningarna på grönt stål i norra Sverige kräver en omfattande kompetensförsörjning och inflyttning. Det är rimligt att kommunerna får hjälp av staten att möta detta ökade behov av bostäder och samhällsservice som omfattande industrisatsningar medför.
5. Lokal värdedelning i samband med etablering av ny vindkraft. Fram till mitten av 2030-talet är det främst vindkraft som kan stå för den ökade elproduktion som industrisatsningarna kräver. Förslaget att ett belopp motsvarande vindkraftens fastighetsskatt från och med 2025 ska överföras till kommunerna är bra för att öka acceptansen för kraftslaget. Men det är viktigt att detta stöd blir långsiktigt och förutsägbart, och verkligen motsvarar den fastighetsskatt som genereras från vindkraft inom kommunen.
6. Det behövs effektivare tillståndsprocesser. De aktörer vi intervjuat anger att ineffektiva tillståndsprocesser är ett av de främsta hindren för den gröna omställningen. Regeringen måste leva upp till sina utfästelser om kortare handläggningstider och mer förutsägbara processer.
7. Skapa gemensam vision och målbild. Den gröna omställningen innebär en stor samhällsförändring. En sådan bygger på att de inblandade aktörerna – industrin, statliga myndigheter, kommuner och regioner – har en gemensam målbild med samförstånd om riktning och takt. Därför måste nuvarande och framtida regeringar ta ansvar för att klimatmålen integreras i alla politikområden och tydligt avspeglas i styrningen av statliga myndigheter.

Med en tydlig målbild och en aktiv politik, med utgångspunkt i våra sju slutsatser, kan rätt förutsättningar skapas för den nödvändiga omställningen. Då kan vi klara både klimatmålen och svensk industris fortsatta konkurrenskraft.

Lars Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet, programchef Mistra Carbon Exit
Filip Johnsson, Chalmers, programchef Mistra Electrification
Johan Rootzén, IVL Svenska Miljöinstitutet
Anna Krook Riekkola, Luleå tekniska universitet
Patrik Söderholm, Luleå tekniska universitet
Kersti Karltorp, IVL Svenska Miljöinstitutet