COP26: Det behövs teknik och beteende i kombination – både gas och broms
På trafikområdet behöver vi visa omvärlden hur vi kan ställa om utan att vara beroende av importerad råvara för biodrivmedel – samtidigt som vi brukar skogen hållbart. Vårt exempel behöver vara skalbart och hållbart globalt. Det behövs teknik och beteende i kombination, att vi gasar och bromsar samtidigt, säger IVL:s mobilitetsexpert Anders Roth.
– Ur ett konsumtionsperspektiv är Sverige inte något föredöme med våra koldioxidutsläpp på cirka nio ton per capita. Vi behöver minska både biltransporter och flygresande. Genom att vara testmarknad för tung fordonsindustri kan vi också påverka världsmarknaden. Volvo och Scania är ju bland världens största tillverkare av lastbilar. Vi har också stål- och järnmalmstillverkning i Sverige. Det behövs stort teknikfokus för att ställa om våra tunga industrier och en kombination av teknik och beteende för att minska vår klimatpåverkan från ”bilen, biffen och bostaden”. Både gas och broms samtidigt.
För att fasa ut fossila drivmedel i tid tror Anders Roth att det kommer att krävas högre kostnader för flygande, bilkörning och antagligen också förbud mot fossila drivmedel. Samtidigt är rättviseperspektivet avgörande för att omställningen ska lyckas.
– För att få till en omställning krävs det att den uppfattas som någorlunda rättvis mellan olika grupper, till exempel mellan de som bor i stad och på landsbygd och mellan rika och fattiga länder. Som rikt land har Sverige möjlighet att ta lite större kostnader för omställningen. Precis som Tyskland gjorde med solcellerna för tio år sedan. Deras omställning ”Energivände” banade väg för en världsmarknad för solceller som sedan kineserna tog över. Sverige har också en bra historia som biståndsland och där kan vi nu ta täten i klimatbistånd, som är en del av Parisöverenskommelsen.
Vad definierar ett framgångsrikt COP26?
– Att tillräckligt många länder lägger upp konkreta planer på bordet. Att det kommer in pengar till omställningsfonden. Att länder kan ge upp vissa av sina positioner. Upplevd global rättvisa är som alltid en nyckelfråga i förhandlingarna. En annan viktig fråga är brådskan i åtgärderna. De scenarier som finns baseras ju på negativa utsläpp längre fram och av kan tillåta oss att skjuta över målet ett tag. Men det kanske inte finns tid till det. Om vi råkar ut för tröskeleffekter under tiden så finns det ingen väg tillbaka. Därför blir det allt viktigare att räkna på ett 20-årsperspektiv i stället för ett 100-årsperspektiv. En konsekvens är att skogen blir viktigare som kolsänka, och att metan blir viktigare att ta hand om. Sannolikt behöver Sveriges och andra länders mål om nettonollutsläpp till 2045 och 2050 tidigareläggas till kanske runt 2035.
Hur kan Sverige påverka andra länders klimatambitioner och vilka svenska åtgärder gör störst nytta globalt sett?
– Sverige kan ha stor påverkan på andra länder. En viktig insats är vårt arbete i EU som kanske är den viktigaste globala spelaren. Ett exempel på detta är när Sverige såg till att reformera utsläppshandelssystemet EU-ETS genom ”the Swedish proposal” – som innebär att överskottet av utsläppsrätter annulleras och att EU:s utsläppsutrymme därmed minskar. Det har lett till att priset på utsläppsrätter har gått upp påtagligt, och att kolkraftverk läggs ner till följd av det.
Vid frågor, kontakta:
Anders Roth, anders.roth@ivl.se, tel. 010-788 69 16
Prenumerera på våra nyhetsbrev