För Östergötlands Luftvårdsförbund. Övervakning av luftföroreningar i Östergötlands län- mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007

Summary

På uppdrag av Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland och Östergötlands Luftvårdsförbund mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på två platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt Program 2007. Grundtanken med Program 2007 är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom Program 2007 omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet i Östergötlands län är måttligt jämfört med andra län i södra Sverige. Mätningarna visar att svavelnedfallet minskat sedan mätningarna startade, och att pH-värdet har ökat. I dagsläget finns inga mätningar i öppet fält men tidigare mätningar visar att minskningen är störst i skogsytorna, vilket beror på att torrdepositionen minskat kraftigt. Under det hydrologiska året 2006/07 var den genomsnittliga svaveldepositionen till skogsytorna lägre än föregående år trots att nederbördsmängderna varit betydligt högre. Generellt har låga svavel- och kvävedepositioner observerats vid flertalet lokaler i Sverige. Även nedfallet av kväve var avsevärt mindre än under föregående år. För kväve finns dock inga tydliga trender. Stormarna i januari syns främst i mätningarna genom kraftigt förhöjda klorid- samt natriumhalter vid både Solltorp och Höka. Det mest försurade markvattnet finns i Höka som uppvisar lägre halter av baskatjoner och något högre halter av oorganiskt aluminium jämfört med Solltorp. Den syraneutraliserande förmågan (ANC) är negativ och BC/ooAl-kvoten är relativt låg dock över 1. Markvattnets innehåll av nitratkväve har ofta varit mycket låg, vid båda lokaler är medianvärdet under detektionsgränsen, vilket är normalt i brukad skog. Lufthalterna av svaveldioxid, kvävedioxid och ammoniak vid Höka var under året mycket låga, något som observerats vid flertalet lokaler i Sverige. Om man ser till befintliga målvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och marknära ozon är det marknära ozon som ligger i närheten av eller över befintliga målvärden. Mätningarna visar att regeringens långsiktiga mål för marknära ozon överskrids vid Höka under året. Modellberäkningarna för Östergötlands län visar att den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på en avsevärd andel av skogen i länet med nuvarande deposition, men att om nedfallet sjunker enligt beräkningar med CLE-scenariet kommer den kritiska belastningen att överskridas endast på 4 % av skogsmarken i framtiden. Resultatet stämmer överens med mätningarna, som fortfarande visar på något sura förhållanden. Detta innebär att fortsatta mätningar blir intressanta för att följa upp utvecklingen i framtiden. Andelen försurade sjöar var enligt beräkningarna relativt låg, i nivå med gränsen i delmålet på 1 % i dagsläget. Kväveackumuleringen i skogsmark är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är som störst, och uppgår till som högst 10 kg per hektar och år i delar av Skåne och Halland. I dessa delar är risken för förhöjd kväveutlakning från skogsmark som störst. I Östergötlands län varierar kväveackumleringen mellan 3,5-6,5 kg per hektar och år. Nivån är tillräckligt hög för att kunna förändra markvegetationens sammansättning. Risken för förhöjd utlakning av kväve från skogsmark är svårbedömd, men eftersom kväveackumuleringen är relativt hög är det viktigt att följa utvecklingen av nitrathalter i markvatten. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Östergötlands län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelserna och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet.

Coworkers: Per_Erik Karlsson, Sofie Hellsten, Gunilla Pihl-Karlsson, Gunnar Malm

Keywords: Deposition, svavel, kväve, skogsytor, försurning, markvatten, lufthalter, Östergötlands län, Swedish Throughfall Monitoring Network, SWETHRO, Krondroppsnätet

Year: 2008

Report number: B1782

Authors: Gunilla Pihl-Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia Akselsson, Sofie Hellsten, Per_Erik Karlsson, Veronika Kronnäs, Gunnar Malm

Download publication