Luftföroreningar i södra Sverige 1985-1995

Summary

Regional (länsvis) övervakning av försurade luftföroreningar, svavel och kväve, i tio län i södra Sverige har utvärderats av IVL. Utvärderingen omfattar tio års mätningar, oktober 1985 till september 1995. Undersökningarna har initierats av luftvårdsförbund, länsstyrelser och andra länsindelade organisationer. Länen har ett gemensamt basprogram som omfattar nedfallsmätningar på öppet fält och i skog (krondroppsmätningar) samt markvatten på ett 70-tal lokaler. På vissa lokaler ingår lufthaltsmätningar. Syftet med mätningarna är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, samt utveckling i tiden. Undersökningarna genomförs huvudsakligen i skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket ger tillgång till övrig information, som exempelvis kronutglesning, tillväxt samt markkemiska data. För svavel och havssalter visar undersökningarna total belastning och regional variation. På grund av upptag i trädkronorna kan krondroppsvärden ej användas som mått på totalt nedfall av kväve. Däremot framgår regional variation och områden med förhöjd kvävebelastning kan identifieras. Nedfall av svavel och kväve har varit betydligt större än Nturvårdsverkets miljömål för Götaland. Resultaten visar en markant gradient med större deposition i söder än i norr. Markvattenresultaten avspeglar i stora drag depositionsgradienten med kraftig försurningspåverkan på många platser i södra Sverige. Trendberäkningar på markvattnets sammansättning visar en fortlöpande försurningsprocess under mätperioden, trots att nedfallet av svavel har minskat. Lufthalter av svaveldioxid var högre i söder än längre norrut, och har avtagit under perioden. Kvävedioxid i luft uppvisar högre halter i trafikintensiva områden. Högst halter av ammoniak förekommer i områden med intensiv djurhållning. Naturvårdsverkets miljömål för marknära ozon överskreds vid samtliga mätlokaler. Belastningen av svavel och kväve i södra Sverige domineras av utländska bidrag. Internationella överenskommelser om utsläppsbegränsade åtgärder är därför av största vikt. I brukad skog i Sverige är åtgärder med anpassat uttag av trädbiomassa och kompensationsgödsling, samt klakning och vtaliseringsgödsling, väl så viktiga. Provytornas bonitet, stamtäthet, trädhöjd, grundyta, förekomst av skogsskador och marktillstånd beskrivs. Vid urval av skogsytor för depositionsmätningar har likartade granytor eftersträvats. Undersökningarna visar inget samband mellan markvattnets försurningstillstånd och skogens tillväxt eller förekomst av kådrinning. Multivariat statistisk analys indikerar att barrutglesning samvarierar med många faktorer i ett komplext skogsekosystem. Utförda modellberäkningar av massbalanser i skogsytor visar i många fall nettförluster av baskatjoner (försurningen ökar) samt upplagring av kväve.

Coworkers: Gunnar Malm, Karin Sjöberg

Keywords: deposition, svavel, kväve, skogsytor, södra Sverige, försurning, markvatten, lufthalter, arealförluster, skogsskador, kronutglesning, Swedish Throughfall Monitoring Network, SWETHRO, Krondroppsnätet

Year: 1997

Report number: B1257

Authors: Eva Hallgren Larsson, Johan Knulst, Gun Lövblad, Gunnar Malm, Karin Sjöberg, Olle Westling