Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts in Sweden 2010

Befolkningens exponeringen både för partiklar (PM) och kvävedioxid (NO2) har minskat mellan 2005, då den föregående beräkningen genomfördes, och 2010. Knappt 10 procent av Sveriges befolkning utsätts för bakgrundshalter av PM10 (partiklar mindre än 10 µm) högre än 20 µg/m3 i den allmänna utomhusluften. Denna halt motsvarar miljömålet för år 2010, men nivån skall även klaras i mer belastade områden såsom gaturum. För mindre partiklar (PM2,5, partiklar mindre än 2,5 µm) visar motsvarande jämförelse med miljömålet (12 µg/m3 för år 2010) på att knappt 15 procent av landets invånare exponeras för halter över denna nivå. Om man utgår från att PM2.5 har samma farlighet oavsett ursprung så uppskattar vi att cirka 3 500 förtida dödsfall årligen inträffar i Sverige på grund av den totala exponeringen. Troligtvis är det inte tillräckligt att göra beräkningar utifrån den totala halten, eftersom partiklar av olika ursprung tycks ha olika farlighet. Med separata bedömningar för olika källor till PM uppskattar vi att det årligen rör sig om cirka 3 000 förtida dödsfall från partiklar som inte genererats lokalt. Förbränningspartiklar från vedeldning uppskattas orsaka ytterligare drygt 1 000 förtida dödsfall per år. Utöver dessa dödsfall uppskattar vi, utifrån exponeringen för NO2, att lokalt genererade avgaser leder till ytterligare minst 1 300 förtida dödsfall per år, samt vägdamm till ytterligare drygt 200 dödsfall orsakade av kortvarig exponering. Sammanfattningsvis kan antalet förtida dödsfall uppskattas till cirka 5 500 per år på grund av dessa exponeringar, när beräkningarna tar hänsyn till olika exponering-responsvärden för olika källor. De samhällsekonomiska kostnaderna (välfärdsförluster) relaterade till exponering för luftföroreningar mätt som NO2 beräknades både för effekter över 5 µg/m3 och utan tröskel. Resultaten tyder på att de hälsoeffekterna, relaterade till årsmedelhalten av NO2, kan värderas till mellan 7 och 25 miljarder kronor under 2010, beroende på om en tröskel på över 5 µg µg/m3 ingår eller ej. Resultaten från vår studie visar att negativa hälsoeffekter relaterade till förorenad luft med höga nivåer av PM kan värderas till årliga samhällsekonomiska kostnader (välfärdsförluster) på ca 35 miljarder svenska kronor under 2010. Ungefär 6,5 av dessa 35 miljarder utgörs av produktivitetsförluster i samhället. Detta motsvarar en förlust i antalet arbets- och studiedagar motsvarande drygt 0,3 procent av den totala mängden arbets- och studiedagar under 2010. Haltnivåerna av partiklar (PM) i omgivningsluften har fortfarande en betydande hälsopåverkan, trots att det under de senaste årtiondena har införts ett flertal åtgärder för att minska utsläppen. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids på många håll, och tidigare studier har uppskattat att höga partikelhalter orsakar upp till 5 000 förtida dödsfall i Sverige per år (Forsberg et al., 2005; Sjöberg et al., 2009). På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet och Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet kvantifierat den svenska befolkningens exponering för halter i luft av kvävedioxid (NO2), PM2,5 och PM10 för år 2010, beräknat som årsmedelkoncentrationer. Även de samhällsekonomiska konsekvenserna av de uppskattade hälsoeffekterna har beräknats. This report is only available in English.

Subscribe to our newsletter

Last updated: 2021-05-05

IVL Swedish Environmental Research Institute

About IVL

IVL Swedish Environmental Research Institute has a wide environmental profile. We combine applied research and development with close collaboration between industry and the public sphere. Our consultancy is evidence-based, and our research is characterized by interdisciplinary science and system thinking.

Contact

Ikon med telefon

+46 (0)10-788 65 00

Social media

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

© 2015 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | About Cookies | How we process personal data

Ikon med kryss
To top