Vilka asbestexponeringar kan ha orsakat dagens mesoteliomfall?

I Sverige dör årligen drygt 120 personer i malignt mesoteliom, en dödlig cancerform, som orsakas av asbest. Trots att förbud mot asbest började införas vid mitten av 1970-talet, visar svenska cancerregistret att antalet nya fall av mesoteliom fortsatte att öka fram till 1992 och därefter ligger på en jämn nivå för både män och kvinnor. Syftet med studien är att undersöka asbestexponeringar för de som drabbats av mesoteliom och som exponerats efter asbestförbudet. Främst beror dessa mesoteliomfall på kända exponeringar, som byggarbetsplatser, bilverkstäder, varv och arbete som elektriker.

Sammanfattning

I Sverige dör årligen drygt 120 personer i malignt mesoteliom, en dödlig form av cancer med tumö¬rer på lungsäck (pleura) eller bukhinna (peritoneal). Exponering för asbest är den huvudsakliga kända orsaken till båda dessa typer av mesoteliom. Det finns ingen känd säker lägsta exponeringsgräns för asbest och latensperioden mellan exponering och insjuknande är i allmänhet lång, vanligen 20–50 år. Utöver dessa fall av mesoteliom räknar man med att det för varje mesoteliomfall finns cirka sex fall av andra cancerformer som orsakats av asbest.

Trots att förbud mot viss hantering av asbest infördes redan från mitten av 1970-talet och att all användning av asbest förbjöds 1982, visar svenska cancerregistret att antalet nya fall av mesoteliom fortsatte att öka fram till 1992 och därefter ligger på en jämn nivå för både män och kvinnor.

Syftet med studien är att undersöka i vilket sammanhang de som drabbats av mesoteliom kan ha exponerats för asbest. Fokus har varit på dem som exponerats efter asbestförbudet 1982. Målet är att identifiera tänkbara riskkällor för en skadlig exponering och att undersöka om det finns indikationer på okända exponeringar. Detta innebär att endast en mindre del av de drygt 120 fallen av mesoteliom per år har ingått i målgruppen för detta projekt, eftersom de flesta av de som drabbats är i en ålder som innebär att de varit yrkesverksamma många år före asbestförbudet. Under perioden 1997–2017 dog 147 personer i åldern upp till 54 år på grund av mesoteliom. Av dessa dog 110 under perioden 1997–2007 och 37 under perioden 2008–2017.

Studien ger en ökad förståelse för vilka farliga exponeringar för asbest som förekommer idag och var förebyggande åtgärder krävs.

Det är välkänt att mesoteliom har en lång latenstid, och av de fall bland yngre (födda efter 1953) som granskats, beror cirka hälften sannolikt på exponeringar före asbestförbudet, dvs. för mer än 30 år sedan. Detta stämmer väl överens med den långa latenstiden för mesoteliom. En granskning av yrken och arbetsuppgifter för dessa fall visar att det handlar om kända exponeringar, exempelvis på byggarbetsplatser, bilverkstäder (bl.a. bromsbelägg med asbest), varv och i arbetet som elektriker.

Sex fall beror främst på exponering efter asbestförbudet. Dessa fall handlar främst om arbete inom byggindustrin och i något fall arbete med eternitplattor, där plattorna sågats och det därmed alstrats damm. I flera av dessa fall finns kommentarer som:

- Slarv med andningsskydd
- Arbetet gjordes ofta i dammiga miljöer

I ett av de sex fallen var den sannolika asbestexponeringen inte kopplad till personens yrke, utan sannolikt till vistelse i en fastighet under ombyggnad, där det sannolikt fanns asbest i ventilationssystem och i golv.

I ett fall, en intervju som genomförts med en person som var född 1981–1985, fanns ingen känd asbestexponering i personens livshistoria.

Utgående från studiens resultat kan vi dra slutsatsen att de fall av mesoteliom som beror på exponering efter asbestförbudet 1982, i stor utsträckning beror på kända orsaker i kombination med att åtgärder som enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska finnas, inte hade vidtagits.

Prenumerera på våra nyhetsbrev