Klimatanpassning 2016 - Så långt har Sveriges kommuner kommit

Denna rapport kartlägger hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Hur stora effekterna blir av klimatförändringarna beror på omfattningen av det förändrade klimatet men också på samhällets förmåga att anpassa sig till dessa förändringar.

Sammanfattning

FN:s klimatpanel IPCC har dragit slutsatsen att vi människor påverkar klimatsystemet. Klimatet har redan förändrats och kommer att fortsätta att förändras framöver. I Sverige kan vi bland annat förvänta oss högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar, ras, skred, erosion och värmeböljor. För att minska risken för negativa konsekvenser behöver samhället anpassas till ett förändrat klimat.

Kommunerna spelar en viktig roll för att klimatanpassa Sverige då de har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och implementera klimatanpassningsarbetet. Under våren 2016 genomförde IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Svensk Försäkring en enkätundersökning för att kartlägga hur Sveriges kommuner arbetar med klimatanpassning. Resultaten från undersökningen har legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet är att undersöka hur långt kommunerna har kommit i sitt anpassningsarbete och uppmärksamma goda exempel. Vi vill även lyfta fram klimatanpassningsverktyget, the Adaptation Support Tool, vilket har utvecklats av EU-kommissionen och kan ge stöd till kommuner som önskar arbeta med systematiskt med klimatanpassning.

Resultaten från enkätundersökningen visar att nästintill alla kommuner (98 procent) tror att de kommer påverkas av klimatförändringar eller extrema väderhändelser. Framförallt tror kommunerna att de kommer att påverkas av förändrade flöden, ökad nederbörd och ökad temperatur. De flesta kommuner (8 av 10) uppger att de arbetar med klimatanpassning. Nästan var femte kommun (19 procent) har dock inte, eller vet inte om de har, påbörjat sitt anpassningsarbete. Kommunerna har kommit längst vad gäller att etablera klimatanpassningsarbetet (steg 1) och identifiera olika möjliga klimatanpassningsåtgärder (steg 3), medan de generellt är svagast vad gäller att utvärdera och prioritera olika anpassningsåtgärder (steg 4) och följa upp och utvärdera sitt klimatanpassningsarbete (steg 6). De stora kommunerna har kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete än de medelstora och små kommunerna. Detta är inte särskilt överraskande med tanke på att stora kommuner generellt har mer kapacitet och resurser att driva denna typ av frågor. Kustkommuner har generellt kommit längre i sitt arbete än inlandskommuner.

En liknande enkätundersökning och rankning genomfördes år 2015. Vid en övergripande jämförelse av resultaten för år 2015 och 2016 kan det konstateras att det inte har skett några större förändringar, men att trenden är försiktigt positiv i avseendet att såväl svarsfrekvens som kommunernas genomsnittspoäng har ökat. År 2015 svarade 35 procent av kommunerna att de hade fattat ett politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning. I årets enkätundersökning hade andelen ökat till 44 procent. Andelen kommuner som har analyserat hur de kan påverkas av framtida klimatförändringar har ökat från 56 till 69 procent.

Samtliga kommuner i Sverige behöver arbeta med klimatanpassning. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra för framtida klimatförändringar, så kommer samtliga kommuner i Sverige att påverkas av klimatförändringar. Klimatanpassningsarbetet i kommunerna behöver vara långsiktigt och systematiskt. Små kommuner har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatanpassningsarbete som stora och medelstora kommuner och kan behöva stöd.

Prenumerera på våra nyhetsbrev