För Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket. Övervakning av luftföroreningar i Stockholms län - mätningar och modellering. Resultat till och med september 2007

På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och Luftfartsverket mäter och provtar IVL nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på åtta platser i länet. Krondroppsnätet har sedan starten 1985 löpt i perioder och 2007 initierades ett nytt fyraårigt samarbetsprojekt. Denna rapport är den första enligt 'Program 2007'. Grundtanken med 'Program 2007' är att utifrån depositions-, markvatten- samt lufthaltsmätningar ge kunskap om belastning av luftföroreningar och dess effekter på vegetation, mark och vatten. Mätningarna kompletteras med fördjupade modellberäkningar som ursprungligen utvecklats på en nationell nivå men som skalas upp till regionala nivåer. Den regionala fördjupningen inom 'Program 2007' omfattar miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft. Nedfallet av svavel och kväve är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost. Längre norrut i landet finns en gradient med större deposition i Stockholmsområdet och längs Norrlandskusten än inåt landet. Sedan mätningarna startade har svaveldepositionen i länet samt övriga Sverige minskat kraftigt, speciellt tydligt är detta i krondroppsytorna. Detta beror främst på att torrdepositionen har minskat kraftigt p.g.a. ett minskat svavelutsläpp i Europa genom åren. För kväve finns inga tydliga trender vare sig i Stockholms län eller i övriga Sverige. Mätningarna i Stockholms län 2006/07 visar på förhållandevis låg svavel- och kvävedeposition till skogsytorna, detta trots den relativt höga nederbördsmängden under mätperioden. Generellt har låga svavel- och kvävedepositioner observerats vid flertalet lokaler i Sverige under mätperioden. Stormarna i början av året syns främst i mätningarna genom förhöjda klorid- samt natriumhalter vid samtliga lokaler. Trots minskad försurningsbelastning noteras ingen tydlig återhämtning av markvattnets försurningsstatus för lokalerna i länet. Inga signifikanta skillnader har observerats vid de olika lokalerna vare sig vad gäller BC/Al -kvoten eller den syraneutraliserande förmågan (ANC). pH-värdet har dock sedan mätstarten stigit vid Bergby, Sticklinge och Farstanäs medan sulfatsvavelhalten har sjunkit i flertalet lokaler. Uppmätta halter vid Arlanda avviker något med en tendens till minskning av pH-värdet samt en ökning av sulfatsvavelhalten. Oorganiskt aluminium har minskat vid flertalet lokaler. Modellberäkningarna för Stockholms län visar att den kritiska belastningen för skogsmark överskrids på 25 % av skogsmarken i länet med nuvarande deposition, men att om nedfallet sjunker enligt beräkningar med CLE-scenariet kommer det att minska till 6 %. Andelen antropogent försurade sjöar var mycket låg enligt beräkningarna. Kväveackumuleringen är högst i sydvästra Sverige, där kvävenedfallet är störst, och uppgår till som högst 10 kg per hektar och år i delar av Skåne och Halland. Det är i dessa delar som risken för förhöjd kväveutlakning från skogsmark är som störst. I Stockholms län varierar ackumuleringen från 1 till drygt 5 kg per hektar och år. Den högsta ackumuleringen finns i den sydöstra delen av länet. Risken för förhöjd kväveutlakning bedöms som relativt liten under nuvarande förhållanden. Kvävebelastningen är dock tillräckligt hög för att det ska finnas en risk för påverkan på markvegetationens sammansättning. De regionala modelleringarna som presenteras i denna rapportering var ett första försök att syntetisera mätningar och modellberäkningar i Stockholms län som berör Bara Naturlig försurning, Ingen övergödning och Frisk luft för att kunna ta ett samlat grepp om dessa frågor på regional nivå, framför allt med fokus på luftföroreningarnas påverkan. Kommande år bör modellansatserna utvärderas och utvecklas i samarbete mellan IVL, Länsstyrelser och Luftvårdsförbunden, för att optimera resultatet för miljömålsuppföljning. Vidare bör resultaten från modelleringarna studeras mer i detalj, jämföras med mätningar från Krondroppsnätet och andra miljöövervakningsnät samt tolkas utifrån detta. Det är även önskvärt att studera tidsserierna för nedfall och framför allt markvattenkemi noggrant, för att kunna dra slutsatser om återhämtningsförloppet.

Prenumerera på våra nyhetsbrev