• Låga flöden i främst integrerade punktutsug, men även i rörliga utsug. Låga flöden beror bland annat på underdimensionerad ventilation, trasiga slangar och av svetsaren strypta utsugsflöden.
• Modifierade munstycken till utsug integrerade i svetspistolen.
• Felplacerade utsugsarmar.
• Drag som stör punktutsugens funktion.

För att svetsaren ska vara skyddad mot svetsrök i alla förekommande situationer, är andningsskydd den enda åtgärd som ger ett tillförlitligt och tillräckligt skydd. Detta förutsätter dock att rätt andningsskydd används och att det underhålls väl.

För att minska exponeringen både för svetsaren och andra som vistas i lokalen krävs bättre kunskap om hur man skyddar sig mot svetsrök och vad som krävs för att skydden ska fungera väl över tid. Utvärderingarna visar att det finns åtgärder som kan fungera väl och minska både svetsarens och andras exponering för svetsrök.

• Integrerade utsug i svetspistolen kan fungera mycket väl vid svetsning i tunn plåt. Integrerade utsug har en stor fördel jämfört utsugsarmar eftersom utsuget alltid är nära ljusbågen och man inte behöver flytta med utsuget manuellt.
• Utsugsarm kan fungera bra även vid svetsning i tjock plåt, förutsatt att det placeras rätt.
• Oavsett vilka utsug som används, är det viktigt att de är i bra skick och underhålls väl samt används på rätt sätt.

För att andra som arbetar i närheten av svetsningen inte ska exponeras för höga bakgrundshalter av svetsrök, bör Allmänventilationen vara tillräcklig, 2 - 5 omsättningar per timme beroende på övriga åtgärder, typ av svetsning, antal svetsarbetsplatser, ventilationslösning och takhöjd.

Sammanfattningsvis är risken för hög exponering liten om svetsaren använder andningsskydd samt ventilationstekniska åtgärder vidtas och används, samt åtgärder vidtas så att svetsaren kan arbeta utan att behöva luta sig över plymen. Resultaten är sammanställda i rapport B1931.

• att man själv kan välja metod och anpassa den till sin egen arbetsplats
• att metoden är snabb att arbeta med, enkel att förstå, helst självinstruerande
• att metoden är branschanpassad
• att metoden gärna innehåller konkreta förslag på åtgärder
• att metoden gärna täcker hela arbetsmiljöområdet och eventuellt även mer till exempel miljö

De arbetsmetoder och arbetssätt som utvärderats är

• Checklista utvecklad för arbetsmiljön i branschen (tryckerier respektive ytbehandlingsindustri)
• Checklista som ovan men enbart med frågor om kemiska risker
• Arbetsmiljöverkets ADI-broschyr Bedom de kemiska arbetsmiljöriskerna
• Rekommendation om att anlita en expert, företagshälsovården
• Arbetsmiljöverkets bok Arbetsplatsen kemikaliekontroll
• En grupp företag uppmanades också arbeta "på egen hand"

Läs mer i IVL-rapport B1872.
Kontaktpersoner: Ann-Beth Antonsson, Gabriella Östlund, Eliana Alvarez

• bristande organisatorisk styrning,
• bristande kunskap om hur fallolyckor undviks samt
• alltför svaga drivkrafter för säkerhetsarbetet.

I rapporten diskuteras vad som krävs för att minska fallolyckorna. Eftersom orsakerna är komplexa, blir även åtgärderna komplexa. Åtgärder som rekommenderas är:

• Chefer, både högsta ledningen, platschefer och arbetsledare har stor betydelse för säkerhetsarbetet och behöver ge tydliga signaler om att säkerhet är viktigt. Platschefernas säkerhetsarbete behöver synlig- och tydliggöras.
• Samordning mellan olika aktörer på byggarbetsplatsen behöver tydliggöras och effektiviseras.
• Fokus bör ligga på att tydliggöra och ändra beteende (snarare än attityder).
• Det behövs tydliga och detaljerade mål för säkerhetsarbetet. Sådana mål kan t ex preciseras vid upphandlingar.
• Konsekvenser och drivkrafter för att göra "rätt" behöver utvecklas och göras tydligare. På individnivå bör positiva konsekvenser (belöning, "morot") eftersträvas.
• På en organisatorisk nivå är samverkan med aktörer som byggherrar och byggföretag som upphandlar underentreprenörer samt utveckling av upphandlingskrav ett sätt att förstärka de affärsmässiga drivkrafterna för säkerhetsarbetet. Drivkrafterna för säkerhetsarbetet kan också förstärkas genom att koppla samman säkerhet med god kvalitet, leveranssäkerhet och seriositet i byggprocessen.

Det tar tid att uppnå en förändring. Projekt och insatser som har som mål att minska fallolyckorna, måste därför pågå under lång tid och ha ett stöd i befintliga organisationer och strukturer, så att säkerhetsarbetet inte glöms bort om eldsjälar inte längre driver arbetet. Konkret rekommenderas

• Utveckling av utbildning om hur man arbetar säkert och undviker fallolyckor. De metoder för säkert beteendet som rekommenderas får inte ta extra tid i anspråk eller upplevas som krångliga. Samarbete med gymnasieskolans yrkesutbildning är viktigt.
• Utveckling av generella krav vid upphandling av byggprojekt respektive av underentreprenörer
• Framtagning av goda exempel på hur organisationen kan effektivisera säkerhetsarbetet.

Läs mer i rapporten Färre fallolyckor i byggnadsindustrin — vad krävs? IVL-rapport B1871
Kontaktperson: Ann-Beth Antonsson

Resultaten redovisas i form av skyddsfaktorer, vilka motsvarar hur många gånger renare luften är innanför än utanför masken. Spridningen i resultaten var stor, från undermåligt till väl fungerande för de olika typerna av andningsskydd som testades. Resultatet för filtermasker var 36
± 22, halvmasker 1030 ± 740 och fläktmatade andningsskydd 1590 ± 2110. Detta kan sättas i relation till den nominella skyddsfaktorn, det vill säga den förväntade skyddsnivån för utbildade användare med nya andningsskydd. Den är 50, 48 respektive 10-2000 (beroende på vilken typ av mask, huva eller visir fläkten är kopplad till).

Intervjuresultaten visade att det finns ett stort utbildningsbehov hos både användare och arbetsledare angående handhavande av andningsskydd. Endast var femte person hade fått utbildning rörande rengöring, filterbyten, förvaring av skydd när de inte används, med mera. Många användare av filter- och halvmasker, 71 % av de tillfrågade, hade inte informerats om vikten av att vara nyrakad med tanke på passningen. Endast 22 % bytte filter tillräckligt ofta för att vara på den säkra sidan. Det förekom också att användarna rengjorde filtren antingen med dammsugare eller med tryckluft istället för att byta filtren, vilket kan skada filtret så att det släpper igenom partiklar. Arbetsledarna hade något bättre kunskaper om handhavande av andningsskydd, men ansåg att det var svårt att motivera de anställda till att använda andningsskydd. Endast 31 % ansåg att de flesta av de anställda använde andningsskydd när arbetsförhållandena krävde det.

Resultaten är sammanställda i rapport B1876.

Det är viktigt att mjöl inte ligger på kvar på golvet utan städas bort så fort som möjligt. Städning är viktigt även för hygienen. Städning får ej ske med tryckluft och/eller sopborste. En centraldammsugaranläggning behövs. På mycket små bagerier kan centraldammsugaren ersättas med en industridammsugare försedd med absolutfilter. Observera att materialet i dammsugaren ska vara ledande för att undvika elektriska stötar, eftersom det annars finns en liten risk för dammexplosion.

Tilluft ska finnas på flera platser i bageriet och det är viktigt att luften tillförs med låg hastighet. Frånluften tas ofta ut vid ugnarna för att hindra värmen från att sprida sig i lokalen. En bra allmänventilation är ofta inte tillräckligt för att mjöldammshalten ska ligga under gränsvärdet. Kompletterande punktutsug krävs normalt sett vid dammkällorna.
Luftrenare placerade precis under taket har mycket liten effekt på exponeringen. Endast åtgärder nära dammkällorna är effektiva.

Läs mer i IVL-rapport B1697 och på Prevents hemsida.
Kontaktpersoner: Bengt Christensson, Ann-Beth Antonsson och Gabriella Östlund.

Information som underlättar städarbetet och förklarar hur lokaler kan hållas fräscha till en rimlig kostnad har samlats på en webbplats, Allt om städ. Exempel på frågor som besvaras är "Vad är en bra städmetod?" och "Hur kan upphandling av städtjänster ske på bästa sätt?" Till grund för informationen ligger ett aktionsprogram för optimal ergonomi och färre arbetsskador vid städning.

Läs mer i IVL-rapport B1704, B1720, B1802 och B1818 samt LTU-rapport 2006:16.
Kontaktpersoner: Ann-Beth Antonsson, Lisa Schmidt