Vårt samhälle läcker plast – det måste vi ändra på

Lätt, formbart, slitstarkt och billigt. Plast har många egenskaper och vi använder det till nästan allt. Minst 300 miljoner ton plast produceras i världen varje år. Totalt används åtta procent av världens olja till plasttillverkning.

Genom att återvinna mer plast kan oljeanvändningen minska, liksom koldioxidutsläppen och behovet av avfallsbehandling. Men för att nå dit måste insamlingen öka och den återvunna plasten bli mer konkurrenskraftig.

I fokus

– Plast har många fördelar men det finns också många utmaningar kopplat till den stora användningen. Ett problem är att vi globalt konsumerar mer och mer. Vårt samhälle läcker plast till miljön. Vi måste bli bättre på att cirkulera och återanvänd plasten flera gånger och se till att vi verkligen kan ta hand om den plast som sätts på marknaden, säger Anna Fråne, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Det största användningsområdet för plast är förpackningar. Drygt 40 procent återvinns i Sverige i dag men till år 2020 ska andelen upp till 50 procent. Att nå det målet blir en utmaning tror Anna Fråne. Fortfarande slängs de flesta plastförpackningarna i det vanliga restavfallet.

– Ökad insamling genom källsortering kräver konsumenternas engagemang. Därför är det viktigt att förstå vilka hinder hushållen ser och vad de efterfrågar för att källsortera mer.

Ökad källsortering och insamling behövs, men det måste också finnas avsättning för det återvunna materialet.

– Återvinning är inte är en enskild aktivitet utan en serie aktiviteter. För att optimera systemen krävs att det finns samarbete och kommunikation i hela kedjan, från producenter, insamlings-, sorterings- och upparbetningsaktörer till de som använder återvunnen plastråvara i sin produktion.

För att nå 50 procent återvinning behöver vi stimulera marknaden för återvunna material och skapa en efterfrågan, menar Anna Fråne.

"Det är en sak vad som är tekniskt återvinningsbart
och vad som fungerar i praktiken.
Den ständigt aktuella frågan är till vilket pris."

– Det måste bli mer kostnadseffektivt att använda återvunnen plast. Ny plast är för billig i jämförelse idag. Finns det då osäkerheter kring kvaliteten på den återvunna plasten – ja
då är det lätt att som producent välja ny plast istället.

Sjukvården är ett exempel på område där det varje dag används och slängs stora mängder plast. Lite material återvinns, det mesta förbränns av försiktighetsskäl. I ett projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Resource undersöker IVL tillsammans med andra aktörer om man på ett säkert sätt kan öka återvinningen av sjukhusplast. IVL:s roll är att utvärdera miljöpåverkan av olika lösningar och förbehandlingsmetoder.

– Det är en sak vad som är tekniskt återvinningsbart och vad som fungerar i praktiken. En lösning kanske kräver en massa kemikalier eller är energikrävande, det tittar vi på. Den ständigt aktuella fråga är ”till vilket pris”. För att nya lösningar ska vara bra måste de vara till gagn för hela kedjan annars kan det bli suboptimeringar, säger Anna Fråne.

Plastens väg från staden till havet

Plastens breda användningsområde gör att det som avfall hamnar i ett otal, mer eller mindre rena avfallsströmmar. IVL arbetar därför med flera olika plastavfallsflöden, från förpackningar till avfall från bygg- och rivningssektorn, sjukvårdssektorn, uttjänta bilar och elektronik. En fråga som väckt mycket uppmärksamhet under senare år är nedskräpningen och den stora mängden plast som hamnar i våra hav. Vanligt plastskräp från konsumenter tros vara en av de stora källorna till den plast som hamnar i havet.

– Städerna är källor till plast i havet. Plasten bryts ner till mindre och mindre partiklar, som sedan tar sig in i vår näringskedja, säger Anna Fråne.

IVL deltar i EU-projektet Blastic där fyra länder runt Östersjön ska kartlägga plastens väg från staden till havet, vilka som är de stora källorna och spridningsvägarna. Projektet som har utsetts till flaggskeppsprojekt finansieras av Centrala Östersjöprogrammet och leds av Håll Sverige Rent.

Ett nytt grepp är att man inom projektet tar regionala och nationella strategier till en praktisk användning på lokal nivå. I Sverige är Södertälje pilotområde. Syftet är ta fram en vägledning för hur kommunerna kan arbeta för att minska nedskräpningen av makroskräp av plast i havet. Vägledningen kommer att innehålla alltifrån hur man kartlägger källor till nedskräpningen till hur man mäter plastskräpet och tar fram åtgärdsplaner.

– Tanken är att det ska bli lättare för kommuner att sätta in rätt åtgärder på rätt plats, så att de kan stoppa tillförseln av plastskräpet vid källan, säger Anna Fråne.

VId frågor kontakta:
Anna Fråne, anna.frane@@ivl.se, tel. 010-788 67 41

Vid en undersökning av möjliga källor till mikroplast
i havet kom konstgräsplaner på andra plats.  Läs mer
om det här.

Tre frågor till Kerstin Magnusson om mikroplaster
och marin nedskräpning.

FYRA FAKTA OM PLAST

  • 2016 producerades drygt 320 miljoner ton plast i världen.
  • Störst mängd plast tillverkas i Kina.
  • I Europa används plast framförallt till förpackningar (cirka 40 procent) följt av byggsektorn (cirka 20 procent).
  • I Sverige sattes drygt 200 000 ton
    plastförpackningar på marknaden
    2015 (exkl. PET-flaskor).