Pressmeddelande 2017-09-06

Farliga ämnen måste fasas ut vid återvinning

Att öka materialåtervinningen ger många miljövinster, men det kan också öka risken för att farliga ämnen recirkuleras i samhället. IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige har studerat ett antal kemikalier i varor – bland annat freoner i byggisolering, mjukgörare i PVC och flamskyddsmedel i hushållsplast – för att se vart de tar vägen i avfallshanteringen.

– Bättre kunskap på det här området kan leda till säkrare och ökad materialåtervinning eftersom oönskade kemikalier effektivare kan tas bort ur kretsloppet, säger Elin Belleza, avfalls- och kemikalieexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

En utmaning är alla de produkter som finns i samhället i dag, som har lång livstid och som kommer till avfallsledet många årtionden efter att de tillverkades. Dessa produkter var vid sin tillverkning ofta ”giftfria”, men kan innehålla kemikalier som vi i dag vill fasa ut ur kretsloppen. Exempel på sådana typer av produkter och material är visst rivningsavfall. Till exempel är freonämnet CFC, som använts bland annat till skumplaster för isolering, förbjudet i Sverige sedan mitten av 90-talet men man räknar med att cirka 72 ton CFC-ämnen från bygg-och rivningsavfall hanteras felaktigt i Sverige varje år.

– Här har de som beställer och utför rivningar ett mycket stort ansvar så att det material som ska gå till destruktion faktiskt gör det, och inte hamnar på villovägar. Det ligger också ett stort ansvar på tillsynsmyndigheterna att effektivt bedriva tillsyn och informera om vilka lagar och regler som gäller, säger Elin Belleza.

En annan utmaning är importerade varor. I studien har man bland annat tittat på kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) som används i hushållsnära plastprodukter som mjukgörare och flamskyddsmedel. Trots förbud mot SCCP har Kemikalieinspektionen identifierat flera plastvaror som innehåller SCCP i förbjudna halter, bland annat konsumentprodukter och lågpriselektronik. Troligtvis står importen av varor för en stor del av den SCCP som finns i svenska plastflöden idag.

Studien lyfter fram att bättre spårbarhet av kemikalier i produkter skulle kunna bidra till att rätt sak hamnar på rätt plats i avfallshanteringen och att produkter som bör hanteras separat på grund av sitt kemikalieinnehåll inte blandas med annat avfall.

– Producenternas ansvar är mycket stort. Eftersom kemikalielagstiftningen bara begränsar ett litet antal kemikalier med farliga egenskaper så är det upp till tillverkarna att kontinuerligt tillämpa substitutionsprincipen, det vill säga byta ut farliga kemikalier mot mindre farliga i sina produkter, säger Elin Belleza.

Ladda ner rapporten här.

Vid frågor kontakta:
Elin Belleza, elin.belleza@ivl.se, tel. 010- 788 65 13

Om studien. Fokus ligger på sex ämnen eller ämnesgrupper och de produkter som de används i: freoner i byggisolering, ftalater i PVC, högfluorerade ämnen i papper och textil, klorparaffiner i plastprodukter för hushåll, organofosfater i hemelektronik och zinkoxid i däck, samt hur flödet av dessa produkter i samhället ser ut och hur de omhändertas i avfallsledet. Studien har samfinansierats av Avfall Sverige och Stiftelsen IVL.