Nyhet 2017-11-03

50 år sedan första försurningslarmet

Den var lika het som klimatfrågan är idag, fast mer påtaglig med döda sjöar och skogar. Försurningen under 70- och 80-talen var en kritisk miljöfråga men åtgärdsarbetet och de resultat det gav kan närmast beskrivas som en framgångssaga. I år är det 50 år sedan frågan först uppmärksammades genom media.

På ett uppslag i Dagens Nyheters kulturdel den 24 oktober 1967 visade forskaren Svante Odén att nederbörden över stora delar av norra Europa var kraftigt försurad till följd av svavelutsläpp från industrier på kontinenten och i England. Artikeln blev startskottet för ett omfattande kartläggnings- och åtgärdsarbete, och försurningsfrågan blev ett av de mest uppmärksammade miljöproblemen i Europa och Nordamerika under de kommande decennierna.

Sverige tog tidigt initiativ till en första kartläggning av problemet under 1970-talets första hälft, i vilken ett tiotal västeuropeiska länder enades om att luftföroreningarna transporterades över landgränserna, och att inget enskilt land ensamt kunde lösa problemet. Försurningsproblematiken och insikten att problemet var internationellt ledde år 1979 till bildandet av FN:s konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

Tack vare kraftfulla åtgärder har utsläppen av försurande föroreningar minskat drastiskt och den negativa utvecklingen stannat av. I Europa har utsläppen av svavel gått ner med närmare 90 procent sedan med 1980.

Även om försurningen i stor utsträckning har hejdats finns stora problem kopplade till luftföroreningar kvar att lösa. Många ekosystem i Europa är fortfarande utsatta för kvävenedfall och marknära ozon, och även tungmetaller och kvicksilver utgör problem. Det som driver dagens luftvårdsarbete är framför allt hälsoeffekterna från partiklar och kväveoxider.

För att uppmärksamma dessa femtio år av framgångsrikt vetenskapligt och politiskt samarbete organiserar IVL Svenska Miljöinstitutet och Naturvårdsverket tillsammans med andra organisationer ett försurningssymposium på Kungliga skogs- och lantbruksakademin i Stockholm den 6-7 november. Deltar gör forskare och experter aktiva i försurningsarbetet, både då och nu. Peringe Grennfelt, tidigare forskningschef på IVL är en av initiativtagarna:

– Vi är särskilt glada att några av de som var med för 50 år sedan kommer att medverka på konferensen, bland annat professor Henning Rodhe från Stockholms universitet och Mistras tidigare direktör och Naturvårdsverkets mångårige medarbetare Göran Persson, säger han.

Vad ska symposiet bidra med?

– Vi behöver dokumentera vad det var som gjorde skillnaden. Vi kommer att diskutera framgångar och misslyckanden och alla lärdomar längs vägen. Dessutom vill vi överföra den här erfarenheten till andra forskningsområden.

Symposiet stöds av ett antal norska och svenska organisationer tillsammans med Nordiska Ministerrådet.

För mer information kontakta:
Peringe Grennfelt, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel. 010-788 67 84
Anna Engleryd, Naturvårdsverket, tel. 010-698 10 60
Henning Rodhe, tel. 070-646 43 42