Nyhet 2008-06-02

Skogsmarkskalkning gav inte bättre bäckvatten

De långsiktiga effekterna av skogsmarkskalkning på kemin i mark, grundvatten och bäckvatten i de så kallade SKOKAL-områdena har utvärderats av SLU och IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Skogsstyrelsen. Resultaten visar att den naturliga återhämtningen från försurningen under de 16 år sedan försöken inleddes har varit mer betydelsefull för bäckarnas kemi än effekter från skogsmarkskalkningen.

Forskarna konstaterar att storskalig spridning av låga doser kalk (3 ton per hektar) inte bidrar till att nå de mål för vattenkvalitet som Skogsstyrelsen ställt upp: "skogsmarkens läckage av aluminium och vätejoner till yt- och grundvatten skall långsiktigt minska till nivåer som inte ger upphov till skador på den biologiska mångfalden i vattenekosystemet".

— Med den naturliga återhämtning som sker är det onödigt att motverka ytvattenförsurningen genom storskalig spridning av låga doser kalk. Kalkmängden är för liten för att neutralisera all den syra som redan finns lagrad i marken och påverkan på ytvattenkemin i de avrinnande bäckarna blir därför försumbar, säger projektledaren, docent Stefan Löfgren vid SLU.

Resultaten utesluter inte att skogsmarkskalkning med 3 ton per hektar kan minska aluminiumhalterna i försurade bäckar i områden med extremt tunna jordtäcken. I Sverige är det dock mycket små skogsarealer som har dessa egenskaper.

— Vi bedömer därför att det är osannolikt att uppnå Skogsstyrelsens målsättning för ytvatten genom att kalka större sammanhängande skogsområden, säger Therese Zetterberg vid IVL.

Oberoende granskning ger utvärdering gott betyg Skogsmarkskalkning är en kontroversiell åtgärd och dess positiva effekter och behovet av åtgärden har ifrågasatts både av vetenskapliga institutioner och ideella organisationer. Därför har Skogsstyrelsen valt att låta en oberoende forskare granska utvärderingen. Forskaren Espen Lydersen vid Telemarks högskola ger författarna ett gott betyg för deras objektivitet i utvärderingen.

— Med så stora variationer i dataunderlaget och många förklaringsvariabler kan man lätt bli frestad att tolka ändringar i den riktning som man "själv önskar", beroende på vilken syn man har på skogsmarkskalkning. I ljuset av det bedömer jag att utvärderingen är välbalanserad och i hög grad presenterar de faktiska förhållandena, utan att dra orimliga slutsatser i den ena eller andra riktningen, kommenterar Espen Lydersen.

För mer information:
Stefan Löfgren, SLU, mobil 070-69 55 177, stefan.lofgren@ma.slu.se
Therese Zetterberg, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, therese.zetterberg@ivl.se

Utvärderingsrapporten: Skogsmarkskalkningens effekter på kemin i mark, grundvatten och ytvatten i SKOKAL-områdena 16 år efter behandling. Skogsstyrelsens rapport 2008:16. Läs pdf: http://www.skogsstyrelsen.se/forlag/rapporter/1803.pdf