Nyhet 2008-03-07

Partikelproblem skyms av klimatfrågan

På IVL Kunskaps välbesökta årliga seminarium Tillståndet i miljön lyftes en rad viktiga miljöfrågor fram, frågor som idag hamnat lite i skymundan på grund av klimatdebatten. Dit hör frågan om luftföroreningar, som för övrigt också bidrar till att öka klimateffekten. Samtidigt orsakar luftföroreningar i form av partiklar från förbränningsmotorer att allt fler människor insjuknar och dör i hjärt- och kärlsjukdomar.

IVL:s forskningsdirektör Peringe Grennfelt gjorde sin sedvanliga trendspaning och pekade på att problemen med luftföroreningar kan skymmas av klimatfrågan trots att de båda hör intimt samman. Ofta kan åtgärder för att förbättra luftkvaliteten bidra till att minska klimateffekten. Det gäller inte minst åtgärder för att minska halterna av ozon som är en mer potent växthusgas än koldioxid.

- Ozonet bidrar dessutom till att minska fotosyntesen och växternas kolinbindning, sa Peringe Grennfelt.

Professor Thomas Sandström, Umeå Universitet, berättade om färska studier som ytterligare befäster farhågorna om de små partiklarnas farlighet för hälsan. Det handlar om partiklar av storlek PM 2,5 och mindre, som främst kommer från motoravgaser och som kan orsaka hjärtproblem, stroke och dödsfall.

-Vi kan konstatera en kraftigt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, liksom att barn får försämrad lungutveckling ju närmre en större motorled man bor och vistas, sa Thomas Sandström. Han pekade också på att etanol kan vara en potentiell hälsofara, men som vi inte vet något om idag eftersom etanolavgaser inte undersökts ur denna aspekt.

- Det är oroande att vi nu i snabb takt inför ny teknik utan att först ha undersökt effekterna. Och idag finns det inga medel avsatta för att studera hälsoeffekterna av biobränslen. Vi har ingen finansiering alls för sådan emissionsforskning, sa Thomas Sandström.

Samtidigt är etanol ett bränsle som kommit för att stanna ett bra tag framöver. SAAB Automobiles VD Jan-Åke Jonsson beskrev den senaste tidens mediadebatt om etanol som populistisk.

- Vi kan inte bara sitta stilla och vänta på vätgasen som kanske blir en lösning på lång sikt. Och det finns mycket fakta som talar för biobränslen, sa han och fick principiellt medhåll från både KTH-professorn Christer Sjöström och Kungl Vetenskapsakademiens Sven Kullander, även om dessa pläderade för metanol eller DME och i Kullanders fall enbart tillverkat av restprodukter från jord- och skogsbruket.

-Jag tror vi får acceptera att det framöver finns olika lösningar och bränslen, sa Jan-Åke Jonsson och antydde att vi kan vänta oss en etanol-hybrid-Saab i Sverige.