I år fyller IVL Svenska Miljöinstitutet 50 år. Det uppmärksammar vi genom att göra nedslag i vår miljöforskning
med inlägg, berättelser och bilder som kopplar samman historia och nutid.


Zebrafiskarna fasade ut klorgasen i skogsindustrin

Värmen nere i laboratoriet slår mot en när man går in genom dörren. En som har tillgång till denna tropiska värme, året runt, är Tomas Viktor. I snart 40 år har han jobbat med fiskar och sett IVL:s forsknings- och uppdragsverksamhet utvecklas, från enklare tester till komplexa biologiska testsystem.

År 1977 anställdes, den då 20-årige Tomas, för att delta i uppbyggnaden av det laboratorium där han än idag gör tester på zebrafiskar. Frågeställningen var enkel: Hur påverkas fiskars reproduktion och funktioner i den enskilda fisken av olika industriella avloppsvatten. Det var en av IVL:s tidigare chefer, Lars Landner, som tog initiativet till att bygga upp testverksamheten med fiskar. Tomas Viktor, som varit akvarist ända sedan barnsben visste hur man fick fiskar att fortplanta sig, anställdes för att bygga upp verksamheten. Hans miljöintresse, som grundlades efter studier av Rachel Carsons bok Tyst vår, var redan då en självklarhet.

– Vissa delar av den testmetodik som vi tog fram på IVL i slutet på 70-talet är faktiskt världsstandard idag. Den bygger på standardiserad metodik så man kan få så jämförbara resultat som möjligt. Men utan Lars idéer, visioner och framsynthet hade vi inte haft en så stor del i att hjälpa industrin som vi gjort, säger Tomas Viktor.

Fiskarna dog

Zebrafiskarna kommer ursprungligen från Sydostasien och används numera som försöksfisk på laboratorier över hela världen. Ett av skälen till att arten är så lämplig som testfisk är att rommen är genomskinlig och att det därför är möjligt att studera hela embryoutvecklingen. Dessutom utvecklas embryona fort och det tar cirka fyra dygn tills äggen kläcks efter befruktningen, vilket gör att man ganska snabbt kan få fram resultat om embryonalutvecklingen påverkas. Fiskarna kräver varmt vatten, runt 26 grader, det är därför Tomas dagligen lever i ständig värme och gärna går omkring i Hawaiiskjorta.

Tomas gör tester på avloppsvatten från flera olika områden, där man behöver bedöma hur miljön påverkas. Det kan vara allt från tester i vattendrag, vid utsläpp från industrin, från fritidsbåtar, utsläpp från skogsmaskiner, brandskum med mera. På 70- och 80-talen var skogsindustrin i fokus, där var miljöproblemen störst. I början räckte det med att de tillsatte en liten dos avloppsvatten, via pipett, till akvariet för att zebrafiskarna skulle dö.

- Företagen hävdade att, ur produktionssynpunkt var klorblekning det bästa. När vi visade vilka miljöproblem som uppkom, så mötte vi först på motstånd, men sen utvecklades tekniken, fabrikerna byggdes om och optimerades. När nya alternativ visade sig vara lika bra även produktionsmässigt, så fortsatte man satsa pengar på den mer miljövänliga banan, säger Tomas Viktor.

Reportage i Stora Cells personaltidning 1992.

Histoisk milstolpe

Under alla år på IVL finns det en händelse som Tomas Viktor aldrig glömmer. Och det är en historisk milstolpe. Den inträffade när skogsindustrin, efter många års förnekande, började erkänna att användningen av klorgas vid tillverkningen av blekt pappersmassa kunde orsaka miljöproblem.

– I slutet av 80-talet gjorde vi tester åt Stora Cell (nuvarande Stora Enso) som visade på att de akuta toxiska effekterna minskade drastiskt när klorgas byttes ut mot klordioxid i massafabrikers blekeri. Vi genomförde studier i akvarier med fiskar som under fyra dagar utsattes för utsläpp av olika spädningar av blekeriavloppsvatten. De vuxna fiskarna klarade sig bra i avloppen från klordioxidblekning,, säger Tomas Viktor.

Han har sparat ett nummer av Storas personaltidning från 1992 som har ett reportage med den dramatiska rubriken ”En milstolpe i miljöhistorien: Klorgasen har försvunnit från Skutskär och … från Norrsundet”.

– Det var ett stort och symboliskt ögonblick när den sista järnvägsvagnen som levererat klorgas lämnade fabriken i Skutskär, därefter används inte gasformig klor i fabrikens process längre. säger Tomas.

Med sitt långa perspektiv på miljöarbete tycker Tomas Viktor att vi förstår och ser annorlunda på miljöfrågorna idag. Men att vi ändå inte riktigt lär oss, för nya miljöbovar dyker upp än idag. En sådan är PFAS (Perfluorerade alkylsulfonater), ämnen som finns i allehanda vattenavstötande material men kanske främst i äldre typer av brandskum.

– Räddningstjänsten kontaktade oss för 25 år sen, då de ville veta hur de bäst skulle samla upp den diesel de nyttjade vid brandövningar för att den inte skulle rinna ut i naturen. Men det ingen tänkte på var allt brandskum som innehöll fluortensider. Först när man långt senare hittade PFAS i fiskar, sälar och isbjörnar i Arktis förstod man att detta var ett globalt miljöproblem, säger Tomas Viktor.

Tomas Viktor vid ett av akvarierna där han har zebrafiskar. (2016)

Tomas Viktor

  • Tomas Viktor har arbetat på IVL sedan 1977, då han var helt nyutexaminerad från Stockholms universitet.
  • Idag är han av Jordbruksverket certifierad föreståndare för försöksdjursverksamheten på IVL.