I år fyller IVL Svenska Miljöinstitutet 50 år. Det uppmärksammar vi genom att göra nedslag i vår miljöforskning
med inlägg, berättelser och bilder som kopplar samman historia och nutid.

Cyrill Brosset i mitten, med sin fru till vänster och professor Okita till höger.

Cyrill Brosset – renässansmänniska och grundare av IVL:s luftvårdsforskning

Ann-Louise Martin, med ett förflutet som biolog på IVL och sedermera etablerad som vetenskapsjournalist, beskriver här sitt möte med den legendariske Cyrill Brosset – mannen som byggde upp IVL:s luftvårdsverksamhet. Texten bygger på en intervju som sändes i Vetenskapsradion 1992.

Skit i luften! Nej det skulle inte Cyrill Brosset någonsin ha sagt. Ändå var det åt just det han ägnade nästan hela sitt livs arbete, föroreningar i den luft som omger oss. Vid 60 års ålder uppbar han tre chefstjänster och professurer. På Chalmers i Göteborg, på Svenska Silikatinstitutet och som forskningschef för luftfrågor på IVL. Luftfrågorna började ta plats i början av 1960-talet, stadsläkaren i Göteborg ville ha information om läget.

– Det handlade ju om luftföroreningarna, man bekymrade sig om hälsofarorna. Men det var ju väldigt primitiva mätningar av sotpartiklar och svaveloxider, säger Cyrill Brosset.

– Vi hade just kommit igång, och började komma någon vart, det var en grupp på 15 personer som jag hade plockat ihop från Chalmers och Silikatinstitutet. Det var där vi satt, men vi var gökungar i boet, så när IVL visade intresse för vårt arbete så flyttade vi över dit.

Så började det, skulle man kunna tro, men det är ändå inte riktigt sant. Cyrill Brosset började som konstelev hos Carl Wilhelmsson, och hade av allt att döma en framtid som konstnär framför sig. Sedan råkade han få ett extraknäck på målarskolan som assistent till materialläraren. Det handlade om hur man bäst preparerade dukarna, och vilka färger som höll bäst med tiden.

– Jag fick 50 kronor i månaden under vinterhalvåret, men inget under sommaren, minns han.

Det var nog nu, 1930, som livet liksom vände för den unge Cyrill. Han erbjöds en terminslång kemikurs från konstskolan, på Stockholms Högskola.

– Jag träffade professor von Euler, som frågade om jag ville tenta av kursen direkt, och jag sa att jag kunde försöka, men det var ju tre år sedan jag läste kemi. Nå! Vi började, och han avbröt mig och sa med sin starka tyska accent: Det går ju glänzendt! Så var jag där, på Högskolan och lämnade den som professor 1953!

Möte med en äkta europé

Det här samtalet ägde rum 1992. Det var en gammal man som mötte mig, redan då. Elegant, smärt, med glittrande ögon och en illa dold förtjusning att få berätta – om sig, om sitt liv, om sin livsuppgift som bytt fokus.

83 år var han då, nu borta sedan länge. Cyrill Brosset var en av dem som tog de första stegen in i miljöfrågorna. Jag överraskade genom att utmana honom på vinprovning, han var känd för sin kunskap i oenologi, men - han missade det sicilianska vinet. Det var inte så bra, kunde jag se, men han svepte bort förlägenheten med att hävda franska viners överlägsenhet. Dessutom finns, eller fanns, det inga bra vingårdar söder om Rom. Så det så.

Cyrill Brosset var ett europeiskt barn, fallen av en rysk mor och en fransk far, född i Tyskland och uppväxt i Sverige. Pappa var generalkonsul för Ryssland i Sverige vid tiden för ryska revolutionen 1917, men han accepterade inte den nya regimen. Han, liksom många andra trodde att revolutionen var en övergående fas, så det bildades ett konsortium som behöll ett konsulat i den gamla regimens namn. Ett tag.

– Nej det gick ju inte längre, så min mor öppnade ett konditori på Karlavägen i Stockholm, det levde vi på!

Mångspråkigheten fick han nytta av så småningom.

– Fem språk kan jag föreläsa på! säger han, med viss stolthet. Svenska, tyska, engelska, ryska och franska!

Men vilket är ditt eget språk, frågar jag.

– Innan jag kunde svenska talade jag, men skrev inte, perfekt franska och ryska. Svenska har blivit mitt språk genom övning och praktik.

Bankar hjärtat extra när du kommer till Ryssland?

– Ja det hände något lustigt en gång i dåvarande Sovjet, jag frågade efter en taxi. Han sa att han var upptagen, och då sa jag att om man la till lite så fick han ju en ledig stund ...

Du mutade honom?

– Precis! Och så åkte vi. Efter en stund frågade han – är ni sovjetisk? Nej jag är svensk sa jag. –Det tror jag inte sa chauffören. Ni använde ett uttryck ”lägga till” som inga utlänningar kan!

En annan resa, till Georgien var det, gav honom oväntat ett ryskt kusinbarn. Han presenterade sig för fakulteten: Brosset – och möttes av samma namn. Det var hans farbrors barnbarn, som var professor i konsthistoria!

Slog fast att sot och syra kom från kontinenten

När Cyril Brosset kom till IVL så var institutet i hög grad inriktat på vattenföroreningar och biologiska sammanhang. Men biologi och kemi möts ju i föroreningsproblem, så här kom dels försurningen farande i plymer som hotade svenska svagbuffrade skogsjösystem. Här behövdes kemisk-fysikaliska spridningsmodeller för att förstå utbredningen och föreslå motåtgärder.

– Vi kunde fastställa att sot och syra kom från kontinenten, det var en långdistanstransport vars effekter inte avtog för att vi minskade utsläppen här hemma.

Det som ändå blev hans signum var kvicksilvers spridning i luft. En kemi som är oerhört teoretisk och svårförklarad. Vid 83 års ålder skickade Cyrill Brosset fortfarande in forskningsartiklar till Nature och Science för att klarlägga de primära kemiska reaktionerna i atmosfären. Det har hänt mycket sedan 1992, men hans grundläggande forskning är fortfarande gällande.

Och nej, han fortsatte inte med sitt måleri. Det går inte att backa från proffs till amatör, menade han. Men han fick en mycket konstnärlig familj, med barn som blivit dansare, fotograf och arkitekt. För att inte tala om dottersonen. Cyril Brosset lyser, när han berättar om den mångbegåvade pojken – han kan göra allt!

Renässansmänniska – som du då, säger jag. Är det en lycka? Hur förhåller du dig till dina håvor?

– Det är både och, svarar han. Lycka, men också svärta. Skål, Cyrill.

/Ann-Louise Martin

IVL:s luftvårdsverksamhet

  • När det nystartade IVL skulle etablera en luftvårdsverksamhet fanns den främsta kompetensen inom området i Göteborg i form av professorn i oorganisk kemi vid Chalmers, Cyrill Brosset. Brosset hade kommit in på luftvårdsområdet genom problem inom industrin, bland annat utsläpp från cement- och mineralullsindustrin och inte minst från en omfattande luftundersökning i Göteborg i början av 1960-talet. Det blev därför naturligt för IVL:s ledning att vända sig till Brosset för att få hjälp med kompetens och uppbyggnad. Diskussionerna slutade med att luftvårdsverksamheten byggdes upp i Göteborg under Brossets ledning.

  • Brosset ledde under de kommande 10 åren uppbyggnaden av IVL:s luftvårdsverksamhet till en både nationellt och internationellt framgångsrik organisation. Speciellt gällde detta frågor kring de långdistanstransporterade luftföroreningarna, deras ursprung och kemi. Till en början var det de sura partiklarna som stod i fokus och han etablerade i början av 1970-talet begreppet svarta och vita episoder för att karaktärisera partiklar av olika ursprung och kemisk historia. Från mitten av 1970-talet blev kvicksilver det centrala området, där han utvecklade analysmetoder och kartlade olika kvicksilverformer i luft och nederbörd.

  • Genom Brossets internationella kontaktnät och hans språkkunskaper utvecklade han värdefullt internationellt samarbete. Av särskild betydelse var kontakterna med länderna i Östeuropa, där hans utmärkta kunskaper i ryska kom väl till pass och flera samarbetsprojekt startades med länderna bakom järnridån.