Spridningen av PFAS-ämnen från brandövningsplatser

Brandövningsplatser är viktiga punktkällor för spridningen av högfluorerade ämnen till miljön i Sverige. Från brandövningsplatsen vid Arlanda läcker det varje år ut 1,3 kilo av den giftiga kemikalien PFOS till Mälaren visar forskningsprojektet Re-Path.

PFAS är ett samlingsnamn för en stor grupp högfluorerade kemikalier som sedan 50-talet har använts i bland annat brandskum, impregneringsmedel för textilier, rengöringsprodukter, elektronik och skidvalla. De mest kända ämnena i gruppen är PFOS och PFOA som är extremt svårnedbrytbara och giftiga.

Det femåriga forskningsprojektet Re-Path, som IVL bedriver tillsammans med Swedavia har studerat konsekvenserna av spridningen av högfluorerade ämnen från flygplatserna Arlanda och Landvetter där ämnena tidigare använts i brandsläckningsskum. Projektet startade 2009 efter att förhöjda halter av PFAS konstaterats vid både Landvetter och Arlanda. Under åren 2009-2014 har cirka 700 prover tagits i områdena. Proverna har framförallt tagits i vatten, sediment samt i fisk, där faktorer som reproduktion, kläckning och rörlighet har studerats hos arter som lever i de närbelägna sjöarna.

Resultatet visar att brandövningsplatser är viktiga punktkällor av PFAS till miljön i Sverige. Fisk och vatten i närheten av brandövningsplatser kan innehålla upp till 100 gånger högre halter av PFOS jämfört med referensområden. Trots att det inte går att se några akuta ekotoxikologiska effekter på stationära arter som abborre, så går det inte att utesluta att fiskätande djur förgiftas.

Användningen av PFOS förbjöds inom EU 2008, men trots det finns ämnet kvar i vatten, mark och bottensediment på flera ställen i områdena. Forskarna räknar med Arlanda läcker ut 1,3 kilo PFOS (2.4 kilo PFAS) varje år till Mälaren.

Repath samfinansieras av Naturvårdsverket, Stiftelsen IVL och Swedavia. Delårsrapporter finns för varje projektår samt en slutrapport från 2015.

Fakta om projektet

Re-Path

Samarbetspartners
Naturvårdsverket
Swedavia
Stiftelsen IVL