Urbanmätnätet

Samma vinter som de första katalysatorbilarna började rulla på vägarna inledde IVL ett samarbete med Sveriges kommuner för att långsiktigt följa upp luftkvaliteten i de svenska tätorterna.

Sedan starten 1986 har IVL utfört dygnsvisa mätningar för kvävedioxid, svaveldioxid och sot. I början av 1990-talet startade mätningar av lättflyktiga kolväten, bland annat bensen, och sedan år 2000 har kommunerna erbjudits att mäta partiklar i form av PM10, PM2.5 och PM1 med IVL:s partikelprovtagare, samt analys av PAH och metaller. Databasen är unik med över en halv miljon dygnsmedelvärden från de 120 kommuner som deltagit genom åren.

Mätningarna sker antingen i den så kallade urbana bakgrunden, för att spegla den generella luftföroreningsbelastningen, eller i ett mer föroreningsbelastat gaturum. Inom ramen för övervakningen utför vi även emissionsinventeringar och spridningsberäkningar.

Trenden vänder

Fram tills för ett par år sedan visade kurvorna i Urbanmätnätet på en ständig förbättring i tätorterna, men nu har trenden vänt eller i alla fall planat ut. Det finns en rad faktorer som kan förklara detta, bland annat att antalet dieselfordon blivit allt fler, vilket framförallt påverkar utsläppen av kväveoxider. Trafiken i städerna har också ökat totalt sett och numera är alla fordon utrustade med katalysator, så den positiva effekten kan vi heller inte längre räkna med.

Mätprogrammen anpassas kontinuerligt för att kunna erbjuda kommunerna en relevant uppföljning av luftkvaliteten. Mätmetoderna, som också är framtagna av IVL, är jämförbara med EU:s referensmetoder och ackrediterade av Swedac.

Hämta data (för medverkande kommuner)

Kvalitetssäkringsprogram för Urbanmätnätet


Kontaktperson
Karin Persson Tel. 010-788 67 67 E-post: karin.persson@ivl.se