God innemiljö i energieffektiva byggnader

Denna rapport redovisar en pilotstudie om luftkvalitet i energieffektiva bostäder har genomförts i tio lägenheter i kvarteret Töfsingdalen, Norra Djurgårdstaden i Stockholm. Pilotstudien syftade till att ge underlag till utveckling av ett diagnostiskt verktyg för helhetsbedömning av innemiljö i bostäder.

This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.

Summary

Människor tillbringar i genomsnitt 85-95 % av sin tid i olika innemiljöer. Det är bevisat att god luftkvalitet inomhus främjar mentala, kognitiva och kreativa funktioner. Energieffektiva hus byggs mycket lufttäta, varför ventilationssystemet, emission av kemiska ämnen från byggmaterial och mänskliga aktiviteter har en avgörande betydelse för luftkvaliteten inomhus. Det är av största vikt att energieffektivisering av byggnader görs utan att äventyra en god innemiljö eftersom problem kopplade till innemiljön kan leda till ohälsa.

Denna pilotstudien syftade till att ge underlag till utveckling av ett diagnostiskt verktyg för helhetsbed ömning av innemiljö i bostäder. Fastigheten tillhör fastighetsägare AB Stockholmshem. Arbetet genomfördes under tiden 2017-02-23 – 2017-04-03 och innefattade mätningar och en enkäterundersökning om upplevelsen av luftkvalitet inomhus. Undersökningen bestod av mätning av halter av luftföroreningarna kvävedioxid, ozon, totalhalt av flyktiga organiska ämnen (TVOC), formaldehyd och koncentrationer av partiklar PM10 och PM2.5 i inomhusluft. De gasformiga luftföroreningarna mättes med diffusiva provtagare och partiklarna med en direktivisande optisk partikelräknare under en vecka. Samtidigt registrerades temperatur, relativ luftfuktighet och halten av koldioxid. Den upplevda luftkvaliteten studerades genom enkäter där både de boende och inspektör som installerade mätutrustningen besvarade frågor om allmän acceptans av luftkvalitet, lukt och upplevelse av fuktighet och termisk komfort.

Temperaturen i alla lägenheterna var mycket stabil och låg kring 22 oC. Relativa luftfuktigheten var låg med medelvärde på 21 %. Luftflöden låg med ett undantag över Boverkets minimikrav på 0,35 Liter/s, m2. Halten av koldioxid har inte överskridit det rekommenderade värdet på 1 000 ppm under längre tidsperioder. De uppmätta halterna av luftföroreningar var med några få undantag under de rekommendera riktvärdena för god luftkvalitet inomhus.

Halterna av de individuella luftföroreningarna och parametrarna för termisk komfort har använts för beräkningen av ett Indoor Environmental Index (IEI) för varje lägenhet. Indexet förenklar tolkningen av de uppmätta parametrarna och möjliggör en rankning av innemiljö mellan bostäder (och byggnader). Värden av IEI hamnade i intervallet 4 – 6 på en skala mellan 0 (bäst) och 10 (sämst). Det fanns ingen skillnad i upplevelse av innemiljö mellan hyresgästerna och inspektören förutom för upplevelsen av luftens fuktighet (Wilcoxon matched-pairs signed-rank test). Boenden uppfattade luften i sina lägenheter som torrare än inspektören. Regressionsberäkningar visade svaga och inte signifikanta korrelationer mellan mätningar och upplevd luftkvalitet.

Resultaten visar att god ventilation och halten av koldioxid som den enda indikator för luftkvalitet inte alltid garanterar att halterna av individuella luftföroreningar är under riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Enkätundersökningar om upplevd innemiljö kan inte ersätta faktiska mätningar. Bostäderna i denna studie var ganska få och homogena med avseende på energianvändning och byggmaterial. För att kunna analysera samband mellan bostad och luftkvalitet borde man beakta olika byggnadstekniska lösningar, ålder, geografiskt läge, ventilations- och uppvärmningssätt, inredning och de boendes aktivitetsmönster och beteende. Detta kräver dock mätdata från ett betydligt större antal olika bostäder.

Coworkers: Sarka Langer, Bo Sahlberg, Willem Duis

Year: 2017.0

Report number: B2291

Authors: Sarka Langer, Bo Sahlberg, Willem Duis

Download publication