Blå Jungfrun version 2017 med nya cement

Denna studie är en livscykelanalys (LCA) för flerbostadshuset Blå Jungfrun i Hökarängen, Stockholm. Syftet med studien var att i detalj genomföra en LCA för en byggnad och redovisa resultatet på ett transparent sett. En av de intressantaste delarna i rapporten var att se hur mycket man kan klimatbanta ett hus med betong i väggar och stomme.

This report is only available in Swedish.

Summary

IVL har tillsammans med KTH genomfört en livscykelanalys (LCA) för flerbostadshuset Blå Jungfrun i Hökarängen, Stockholm. Syftet med studien var att i detalj genomföra en LCA för en byggnad och redovisa resultatet på ett transparent sett. En av de intressantaste delarna i rapporten var att utreda andelen av klimatpåverkan från byggskedet i förhållande till klimatpåverkan för användningskedet. Underlagsdata för beräkningarna av LCA:en för byggnaden kommer från en produktionskalkyl som Skanska tagit fram. De ursprungliga LCA-beräkningarna gjordes av Skanska enligt Anavitorkonceptet som är baserad på LCA-data från IVL Miljödatabas bygg. Beräkningarna sammanställdes och redovisades i en rapport 2015 (Liljenström m.fl. 2015). För mer information om de ursprungliga beräkningarna och information om byggnaden hänvisas till den ursprungliga rapporten.

Blå jungfruns konstruktion baseras på VST-konceptet1 som innebär att cementbundna skivor används som kvarsittande form för både bjälklag och väggar. På så sätt kan stommen resas snabbt. Förutom de produktionstekniska fördelarna blir resultatet en lufttät och fuktsäker ytterväggskonstruktion. Termiskt sett hamnar betongen på insidan vilket bidrar till en ökad tidskonstant, vilket är gynnsamt både ur termisk komfortsynpunkt och för energihushållningen. Blå Jungfrun är projekterad för, och uppfyller även under faktisk drift, de svenska kraven för passivhus på 55 kWh/m2 enligt FEBY12. Tidigare genomförda beräkningar visar att omkring halva byggnadens miljöpåverkan kommer från betong, cement- och betongprodukter och armering . De LCA-data som använts utgår från Skanskas betongrecept vid tidpunkten då huset uppfördes. Cementen som använts är därför Byggcement från Cementa.

De LCA-data som används är specifika data från produktionen av cement från Cementa och betong från Skanskas betongfabriker. I originalrapporten görs en känslighetsanalys där den massiva yttervägen byts till en lätt utfackningsvägg av betong, vilket minskar miljöpåverkan med ungefär en åttondel. Ur ett betongperspektiv är det dock mer intressant att behålla den massiva betongväggen med utanpåliggande isolering och tunnputs, som bedöms som en tekniskt sett mer robust konstruktion. Men för att minska miljöpåverkan är det allra mest intressant att analysera alternativa typer av bindemedel, vilken är det enskilda material som bidrar mest till miljöpåverkan för byggnaden. En ytterligare möjlighet som ofta används för miljöförbättringar är att minska på mängden ingående material, förutsatt att funktionen blir den samma.

Coworkers: Martin Erlandsson

Year: 2017.0

Report number: C250

Authors: Martin Erlandsson

Download publication